Risker med biochar

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om fördelar med terra preta som den svarta jorden heter på portugisiska eller biochar som den engelskspråkiga delen av världen kallar träkolet som ger jorden dess färg. Fler än jag har anat möjligheten till stora miljövinster vid användandet av förkolnat organiskt material. Risken för att vi närmar oss en punkt då vi inte kan hindra atmosfärens uppvärmning gör att många vill skala upp metoden för att binda stora mängder koldioxid så snart som möjligt. Till exempel uppskattar International Biochar Initiative att träkol från organiskt avfall kan binda in 3,7 Gigaton koldioxid per år.

Under Klimaforum i Köpenhamn varnade den brittiske ekologen och miljökonsulten Deepak Rughani vid Biofuel watch för att vi behöver mer forskning på området. Även rapporter från Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) manar till försiktighet. Man vill att ordentliga undersökningar ska göras för att se om det går att visa på en tydligt större mängd inlagrad kol med tekniken i förhållande till det som frigörs vid produktion, förbränning och applicering. Det finns allt för få noggranna undersökningar gjorda om biochar, men redan nu har man identifierat några problem. När kolet appliceras eller blandas in i jordar i andra klimat än regnskogen virvlar sot upp i luften, vilket är en av de största orsaken till det vi kallar växthuseffekten. Sotet ökar även värmeabsorptionen då det lägger sig på snö och is vilket skyndar på dess avsmältning. Det kol som stannar i jorden ger upphov till en hög mikrobiell aktivitet som verkar kunna påskynda nedbrytningen av jordens humus, enligt Deepak. Dessutom varnade han för att den småskaliga produktionen av kol riskerar ge upphov till cancerframkallande PAH (polyaromatiska kolväten). Troligen är det den höga luftfuktigheten som har gjort att metoden har fungerat så fantastiskt bra i delar av Amazonas.

Annonser

3 svar so far »

  1. 1

    Var försiktig med Deepak!
    En liten grupp anti-biochar — människor tycks ha stora ekonomiska medel att propagera mot nedbrukning av kol i jorden. Argumenten är ofta osakliga, men vid en hasig genomläsning verkar de ju övertygande.
    (se t.ex. ovanstående om sot. Även om man blandar in kol i jord på det mest vårdslösa sätt kommer det inte särskilt högt upp. I normala fall brukar man också fukta det)
    Däremot kan man ju undra var pengarna kommer ifrån.
    Vilka har intresse av att propagera mot denna metod som kan bedrivas i småskalig form, gynna jorden och matproduktionen och motverka koldioxidhalten i luften?
    De enda jag kan komma på som skulle ha intresse av det är CSS-industrin, som skulle kunna känna sig hotade av denna mycket enklare och långsiktigare metod.

  2. 2

    bioagro said,

    Hej Tora!

    Kul att du tar upp biokol (biochar)!

    Vi har genomfört en storskalig biochar-applikation i Sverige. Den gick mycket bra – initiala mätningar visar på en ökning med 9,6% av tillväxt i strålängd.

    Självfallet vill vi att kolet inte skall vara i luften, utan i jorden. Därför använder man sig av metoder som får kolet att stanna i jorden – antingen genom att det är i pelleterad form eller att man blandar ner det i gödsel.

    Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart att låta kolet virvla runt – som Biofuelwatch använder som en av underliga åsikter för att stoppa användadet av biokol. Jag instämmer för övrigt med Folke. Jag talade med Deepak på COP15 och frågade honom rakt ut vad de har för agenda. Deras åsikter och är inte grundade i vetenskap – det är helt klart. Vidare har Biochar använts även i modern agrikultur och inte enbart i Amazonas.
    Jag kan rekommendera James Lovelocks åsikter: http://www.newscientist.com/article/mg20126921.500-one-last-chance-to-save-mankind.html?full=true

    Tack för en bra blogg för övrigt! 🙂

  3. 3

    […] mobil, pyrolys, pyrolysanläggning, Salix, syngas Mina inlägg om biochar (som du hittar här och här) har fått bland annat David Andersson,  på företaget Ecoera, att kontakta mig angående ett […]


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: