Archive for Stadsodling

Risker med stadsodling

tecknad-bilJag har tidigare skrivit om de möjliga hälsorisker som skulle kunna uppstå vid stadsodling i den urbana miljön. Mitt fokus är även i det här inlägget på biltrafiken eftersom industriutsläpp varierar från varje produktionsinriktning.

Vissa skadliga ämnen är på nedgång efter att nationella bestämmelser lyckats begränsa dem. Två sådana är bly och kadmium. Så här säger professor Bo Bergbäck i ett pressmeddelande från 2007:
– Efter de senaste årtiondenas begränsning av bly i fordonsbränsle samt debatten om klimatpåverkan från koldioxidutsläppen till följd av transporten, är det lätt att föreställa sig bränslet som en av de stora föroreningskällorna från biltrafiken. Glädjande nog har ansträngningarna att få bort kadmium och bly gett resultat med minskade utsläpp från avgaserna som följd.

Varför är det angeläget att minska användandet av bly och kadmium?
Båda grundämnena är skadliga för växter, djur och människor när mängden vi utsätts för går över en viss gräns.  Bly ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg och kroppens bildning av röda blodkroppar. Ämnet påverkar neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande intelligens.  Bly och blyföreningar är även mycket giftiga för vattenlevande organismer, enligt Kemikalieinspektionen. Kadmium kan bland annat orsaka cancer i lungor, hud och njure, enligt cell- och molekylärbiologen Markus Thamás.  Kadmium är dessutom mycket giftigt för fisk, kräftdjur och alger.

Bo Berhbäck, David Hjortenkrans och Agneta Häggerud gjorde en studie där de mätte förändringen i utsläpp från 1998 till 2005 i Stockholm. Det visade sig tyvärr att det finns många andra källor till utsläpp från biltrafiken som inte har minskat. Ett exempel är metallen antimon, koppar och zink i bromsbelägg och platina i katalysatorer. Det framkom också att trots att metallhalterna har minskat i däck är fortfarande däck en av de stora källorna för zink och kadmium i städer. Ämnena sprids framför allt genom luften, men även genom regnvattnet som leds bort till våra vattendrag där de stör ekosystemet.

Är det angeläget att även minska användandet av antimon, koppar, zink och platina?
Halvmetallen antimon kan orsaka cancer i lungor, hud och njure. Antimon kan dessutom skada enzymsystem hos växter och är giftigt för vattenlevande organismer. Människor klarar av ganska stora mängder koppar till skillnad från flera vattenorganismer. Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk, men däremot sker bioackumulation i fytoplankton som blir förgiftade vid betydligt lägre koncentrationer än fisk.  Zink är klassificerat av Kemikalieinspektionen, som mycket giftigt för vattenlevande organismer  och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas inte i näringskedjan. Platina ackumuleras i lever och njure hos människor, men är  ett grundämne vars toxikologi inte har utretts så grundligt som många andra.

earthship

Återanvändning av gamla bildäck i husbygge. Genom att kapslas in med adobe blir skadliga ämnen inerta.

Tillverkaren av bildäck använder oljor för att göra gummit lättare att bearbeta och för att göra slitbanan mjuk. Äldre bildäck, men även många nya däck innehåller HA-oljor. HA-oljor innehåller flera kemiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, PAH) som är cancerframkallande och ofta svårnedbrytbara i miljön. Flera av ämnena har dessutom förmåga att anrikas i levande organismer. Varje år sprids stora mängder av däckens slitbanor på vägarna i form av små gummipartiklar som innehåller HA-oljor. De hälso- och miljöfarliga ämnena i HA-oljorna hamnar i vattenmiljön där de så småningom samlas i sedimenten. Studier visar att dessa ämnen kan urlakas från gummit och ge allvarliga effekter på fiskar. Från och med den 1 januari 2010 får däck och oljor som används vid tillverkning av däck inte säljas om de innehåller mer än 10 mg/kg av åtta listade PAH:er och mer än 1 mg/kg av bens(a)pyren. Läs mer på Kemikalieinspektionens hemsida.

Kanske inte att rekommendera..

Kanske inte att rekommendera den här typen av odlingsbädd..

Förhoppningen är att internationella bestämmelser ska ge en tydlig nedgång även utav PAH, såsom har skett med bly och kadmium.  Något som redan nu kan dämpa oro är att koncentrationen av många partikelbundna ämnen som PAH minskar väldigt snabbt med avståndet från källan, enligt forskande geokemisten Clemens Reimann från Oslo.

Jag skulle inte rekommendera att odla ätliga växter i pelare av återvunna bildäck, som flera jag känner gör. En annan riktlinje bör troligen vara att alltid se till att de finns en fysisk barriär mellan biltrafiken och det vi odlar. Det kan vara staket, ett hus eller buskage av någon prydnadsväxt som inte ger något ätligt. Och du, glöm inte att berömma dig själv varje gång du väljer att ta cykeln och låter bilen stå kvar hemma.

Annonser

Leave a comment »

Vilka ätliga växter trivs i kalkrik jord?

Salvia purpureaFörhoppningsvis har den kalkrika trädgården ett soligt hörn nära köksdörren. Om en sådan plats finns är den perfekt att viga åt kryddväxter. Rabatten anläggs med sandblandad jord för att vatten aldrig ska bli stående under vintern. Växter som kommer att trivas är
dragon (Artemisia dracunculus),
lavendel (Lavandula angustifolia),
oregano
(Origanum vulgare),
mynta
(Mentha ssp.) och
salvia
(Salvia ssp.). De är perenna och klarar av att klippas ner ibland, men gå försiktigt fram och se till att lämna tillräckligt för att plantan ska kunna återhämta sig.

Även många grönsaksväxter trivs med att växa i jord som bildats från kalkrik berggrund.

Sparris (Asparagus officinale) är en flerårig strandväxt från början. Det är därför ganska logiskt att den trivs bäst på sandig jord med högt pH. Havsvatten är som regel svagt basiskt med god tillgång på karbonater. Sparris klarar även av havsvindar som ökar jordens innehåll av salt, NaCl. Eftersom plantorna bildar långa svajande plymer av sitt bladverk kan de må bra av att kupas lite som stöd. Det är viktigt att planera långsiktigt och ge plantorna de förutsättningar som de trivs bäst med eftersom plantorna då kan ge skörd i 30 år eller mer. Sparris är härdig i större delen av landet. Den är fantastiskt vacker som bakgrundsvegetation i en rabatt och dessutom i buketter. Låt den etablera sig väl under 3 år innan skörden börjar och sluta skörda efter midsommar så att plantan hinner återhämta sig inför nästa år.

Rödspräcklig kålKålväxterna  kommer ursprungligen från strandkål av familjen Brassicaceae. Trots förädlingen har de olika arterna och sorterna behållit mycket av sina härdiga egenskaper, vilket har gjort att den är populär hos större delen av jordens befolkning. Kål finns i många färger och former. Den kan vara flerårig, lila, vit, röd och svartaktig. Bara fantasin sätter gränser för hur den kan användas som prydnadsväxt. Många kålsorter klarar av flera minusgrader och snö vilket gör att den är lämplig att odla i hela landet. I Sverige har kålväxterna problem med klumprotsjuka, som är en svamp. Ett högt pH gör att svampsjukdomen inte är lika aggressiv och kålväxterna växer bra under dessa förhållanden. För att minska risken för att sjukdomen ska etablera sig kan det vara bra att vänta 7 år mellan varje gång som kålväxter odlas på samma mark. Det gör att sjukdomens vilsporer hinner svälta bort i bristen på en värd. När fleråriga kålsorter odlas är det ännu viktigare att odla i en jord med högt pH för att undvika att svampen får möjlighet att föröka upp sig.

Bondbönan (Vicia faba) är ettårig och ca 1 m hög. Bönorna kan planteras så fort temperaturen är runt 4-5 grader eftersom de tål lätt frost. Stoppa ner fröna på ca 5 cm djup så plockar inte fåglarna upp dem. Den behöver en näringsrik jord, gärna med en del lera, för att etablera sig ordentligt. Det är en fördel att förse plantorna med ett stöd. När du väljer stöd ska du tänka på att de inte har klängen att hålla sig fast med själva. Man kan även kupa plantorna för att ge dem stadga. De har vita oregelbundna blommor och baljor som kan bli flera decimeter långa. Kanske är det inte bara jag som förundras över deras frodighet och massiva bönskidor?

Purjolök (Allium porrum) trivs bäst på en solig plats med humusrik jord som har ett lite högre pH. Man sår den i brätten vid vårdagjämningen eller tidigare beroende på vart i landet man bor. När frostrisken är över planteras den ut. Purjolök har en lång kultiveringstid, vilket gör att dess silvergråa, yviga blad kan utgöra en vacker kontrast till något färggrant som tex lavendel.

För att rama in trädgården planteras vedartade växter som vind- och insyningsskydd. Bland nötbuskar finns en mängd som föredrar högt pH: Vanlig hassel (Corylus avellana), turkhassel (Corylus colurna), filberthassel (Corylus maxima). Den storfruktiga valnöten (Juglans regia) börjar bli allt vanligare i Sverige. De modernare sorterna har ofta fler valnötter i varje grenspets än de äldre sorterna, vilket ger betydligt större skörd.

caragana arborescensEn spännande växt som ger ätliga ärtor är den gulblommande sibiriska ärtbusken (Caragana arborescens). Den finns i många svenska trädgårdar redan nu, men inte många känner till dess rika, kulinariska värde. Trädet är härdigt, fixerar eget kväve från luften och klarar av en stor bredd i markens pH. Den är både vind- och salttolerant, vilket gör busken till en perfekt lähäck. Som undervegetation till buskar och träd i den kalkrika trädgården kan ramslök (Allium ursinum) planteras. Den sprider sig lätt i lövrik och halvskuggig miljö och påminner om liljekonvalj i sin sirlighet. Ramslökens blommor kan ätas på våren, bladen på sommaren och löken på hösten.

Leave a comment »

Att försörja en stadsbefolkning med mat

Varje dag serveras 30 millioner måltider i en stad med Londons storlek och innevånarantal. Vart kommer all mat i från? Arkitekten Carolyn Steel tar upp diskussionen om det dagliga miraklet som sker då stadens innevånare mättas och hon visar hur antika matrutter skapade den moderna världen.  Se hennes presentation på TEDtalks.

Föredraget väcker många frågor..

Vad skulle kunna hota stadens leverans av mat? Det som ligger närmast är sabotage i någon form av krigsföring, men med tanke på Sveriges politiska positionering kan angreppet troligen inte förväntas anta en så stor skala att en stor del av matförsörjningen upphör abrupt. Ett troligare scenario är en successiv höjning av priset på drivmedel när den fossila oljan börjar fasas ut. Energi kommer fortsätta produceras även därefter, men den kommer att kosta mer. Det skulle naturligtvis få till följd att produktions- och transportkostnader för livsmedel skulle gå upp.  För att minska matkostnaderna och säkra försörjningen kommer stadsodling troligen att vara mycket viktigt. Agronom och redaktör Karin Jansson skriver i tidningen Odlaren (nr 3,  2009) att hälften av all vår mat skulle kunna produceras på Sveriges trädgårdardsareal om vi åt veganskt. Rob Hopkins är inne på samma linje då han publicerade boken ”Transition handbook”, där han steg för steg går igenom processen för att förändra städerna inför ett oljeoberoende. Rob lyfter fram positiva synergieffekter av hållbara städer som berör både social och fysisk hälsa. Boken har redan nu inspirerat 40 engelska städer att bli ”transition towns”.  I Sverige heter rörelsen ”Omställning Sverige” och är ständigt växande. Rob har tillsammans med  Tamzin Pinkerton i dagarna (oktober, 2009) publicerat ännu en bok, ”Local Food: How to Make it Happen in Your Community”, som bygger på deras erfarenheter från att ha jobbat med städer i förändring. Boken ger stöd att utveckla stadsodling, stadsstödd periurban odling, bondens marknad och skolprojekt. Är du också intresserad av att lära dig mer om hur du kan odla din egen mat? Hör av dig till Omställning Sverige eller Mykorrhiza så  lär vi av varandra.urban-garden

Leave a comment »

Hur lagar man till jordmandel?

Cyperus esculentusJordmandel (Cyperus esculentus) är ett vackert halvgräs som borde odlas i varje trädgård med sandjord. Blommorna är diskret gula med en spretig form och stjälkarna samt bladen blir ca 50 cm höga. Om man etablerar den runt något mer högväxande som jordärtskocka eller kronärtskocka bildar de en vacker helhet tillsammans. Nyttoväxter fungerar ofta alldeles utmärkt som prydnadsväxter om man experimenterar lite med utformningen av odlingsbädden och vågar skapa kontraster. Jordmandel är känslig för frost och behöver grävas upp för vinterförvaring tills mandlarna kan planteras ut igen runt april-maj. Det bästa är om den odlas i sådan omfattning att det går att göra Valencisk mandelmjök på den.

Horchata de chufa (Jordmandelmjölk)
100 g jordmandel
100 g socker
0,5 L vatten
1 cm kanelstängel

Tvätta mandlarna efter skörd och byt vattnet flera gånger tills det blir transparent. Lägg dem i blöt under 12-14 timmar. Tvätta dem igen tills vattnet är transparent. Krama ur dem. Lägg mandlarna i en matberedare eller använd mortel. Tillsätt lite vatten i taget för att undvika att dess olja fäller ut när de krossas. Tillsätt allt vatten när allt har finfördelas och lägg i lite av en kanelstängel. Låt stå i kyla under några timmar. Rör ner sockret tills det löst upp sig. Sila genom en metallsil och därefter läggs ett tyg i silen som vätskan får rinna genom. Förvaras i kylen och serveras kall. Fantastiskt gott!

(Uppdaterad 2010-01-18)

Comments (1) »

Vilka bladgrönsaker är fleråriga?

Det finns många fleråriga växter vars blad är både goda och näringsrika. Många av dem har en god resistans mot vanliga sjukdomar och de är inte så populära bland skadedjuren. Om de kommer igång att växa ordentligt under vår och försommar utvecklas rotsystemet väl och de behöver i allmänhet inte vattnas på friland. Det är viktigt att förse plantorna med näringsrik jord varje år, gärna kompost. Om de äldre bladen börjar tappa färgen är det dags att tillsätta snabbverkande nässel-, kompost- eller guldvatten. Ofta beror det helt enkelt på att de växer så snabbt att några av de näringsämnen som växten behöver mest av tar slut i jorden som rötterna har tillgång till. Plantorna kan gärna täckas med löv eller halm om de växer på friland, vilket förbättrar övervintring och jordens mikroliv.

MangoldMin favorit bland de fleråriga bladgrönsakerna är nog mangold (Beta vulgaris). Den är inte bara smaklig efter tillagning, utan finns i så många former och färger att den passar i varje rabatt. Det finns ljus- och mörkgröna, stor- och småbladiga, lång- och kortskaftade, släta och krusiga. Dessutom kan stjälken vara tydligt röd, gul eller vit. Genom att försiktigt bryta av bladstjälken skadas inte plantan vid skörd och en planta kan på det viset fortsätta ge en mycket riklig skörd under hela sommaren. Plantan övervintrar bra i stora delar av landets om den har hunnit etablera sig väl över sommaren. Det finns möjlighet att sätta den i en kruka i ett svalt och ljust uterum om man bor längre norrut eller i inlandet. Under det andra året sätter mangold frö och det är ett bra tillfälle att samla in så mycket som möjligt för att byta med vänner. Läs mer på SvD.

Nyzeeländsk spenatEn annan av mina storfavoriter är nyzeeländsk spenat (Tetragonia tetragonioides).  Den är lägre än mangold och bladen sitter på stjälken snarare än som en rosett. Jag skördar den genom att skära av topparna, men lämnar alltid minst två blad på stjälken. Det gör att plantan får ett eller två nya skott. Plantan går bra att fortsätta äta av trots att den framåt sensommaren sätter frö i varje bladveck utom längst ut mot grenspetsen. Stjälken blir lite fibrigare när plantan blir äldre, men bladen behåller sin vigör. Jag gillar att blanda ut den i sallad, men de flesta föredrar att äta den uppvärmd på samma sätt som de äter spenat.  Den växer fantastiskt bra i balkonglåda, men  är troligen inte tillräckligt härdig för att övervintra utomhus längre upp i landet.

Basella alba

Malabarspenat

Om odlingsutrymmet är begränsat kanske Kaukasisk rankspenat (Hablitzia thamnoides) eller malabarspenat (Basella alba, B.rubra) passar bättre att odla som bladgrönsak. Rankspenat är väl anpassad till det nordiska klimatet och börjar utveckla sina blad tidigt på våren då de är som godast. Den växer gärna i sol längs ett nät eller i en buske. Jag odlar den i en kruka med en bambupinne som stöd, tillsammans med lavendel. Malabarspenat kommer från Afrikas tropiker och sydöstra Asien. Det gör att den måste odlas inomhus för att bli flerårig. Fäst ett snöre från fönstrets topp och snurra änden kring plantan och jag är säker på att det inte dröjer många veckor tills den når taket. Hela plantan är ätlig och när toppen blir avskuren utvecklas nya rankor från bladvecken. Den ger massor av frön som är lätta att ta till vara på och har hög grobarhet. Fröna från båda lianerna tar lite tid på sig att gro så glöm inte vattna även om det ser ut som att inget kommer hända i såjorden.

Comments (3) »

Hur vet jag att det är trips på mina inomhusväxter och hur blir jag av med dem?

Identifiering
TripsskadorTrips kan vara svåra att se eftersom de är så små som 1-2 mm långa och svarta. Titta noggrant om det finns vita fläckar på bladen. Trips suger ut näringen ur cellen som fylls av luft efteråt. Insekten efterlämnar även svart spillning som ytterligare bevis på deras närvaro. Skadorna på blommor och frukter gör ibland att de får omfattande deformationer. De har en livscykel på 15-40 dagar beroende på temperaturen.

Åtgärder
Besprutning: Det finns många fördelar med att använda biologisk bekämpning på ätliga inomhusväxter där den främsta naturligtvis är att vi inte utsätter oss för gifter. Vissa växter har ett växtsätt som gör det svårt att effektivt komma åt alla ytor genom att spreja och torka av bladen med såpavatten som bekämpningsstrategi.

Skapa ekosystem: I naturen förekommer en stor variation av arter som kan förflytta sig till lämpliga miljöer genom vinden eller genom att fastna i pälsen på ett djur. Inomhus kommer vanligen skadedjuren från inköpta växter. Genom att köpa in även nyttodjur är det möjligt att skapa ett ekosystem på fönsterbrädan.

Amblyseius cucumeris

Amblyseius cucumeris

Jag har för första gången köpt in rovkvalstret Amblyseius cucumeris. Trots att de är så små att ögat har problem att uppfatta dem, anar jag små ljusa varelser som snabbt förflyttar sig på mina inomhusväxter. Det är ganska exakt två veckor sedan de flyttade in och än så länge verkar de må bra. A. cucumeris fäster sina vita ägg i små hår längs nerverna på undersidan av bladen. Under sitt 40 dagars liv lever kvalstret på tripsägg och larver.  För att utvecklas optimalt behövs 60-70% luftfuktighet under äggets utveckling och  normal rumstemperatur. Luftfuktigheten inomhus är ca 30-60% med den lägre nivån under vintern. För att hålla igång ekosystemet skapas en kvalsterbarnkammare i en burk med lock. Lägg i blad med trips och kvalster samt en kork med vatten eller ett fuktat toapapper i botten. Om burken står nära växterna kan locket lämnas lite öppet med ett blad som utgör passage upp till växten. Effekten av kvalstren märks inte förrän efter tre veckor eftersom kvalster lever på tripsägg och larver.

Boning för vildbinDet finns även andra små varelser som gladeligen håller tripspopulationen nere. Dessa är till exempel näbbskinnbaggar och faktiskt även  nyckelpigor. Se till att skapa övervintringsplatser i trädgården eller på lägenhetens bakgård till våra små medhjälpare. Den här bilden togs i FOBOs trädgård i Eksjö och visar hur en enkel konstruktion kan hålla åtminstonde delar av ekosystemet levande.

Leave a comment »