Vilka växter lämpar sig för balkongodling?

En balkong eller en bakgård har begränsat med plats vilket gör att det är praktiskt att odla på höjden. Kanske även du har fantiserat om att bo i ett område där växter klättrar upp längs väggar, stuprännor och balkonger. Tänk dig då att alla växter som klättrar uppåt ger något ätligt…mmm. Inte alldeles fel kanske?

Analys

Olika växter lämpar sig för olika förhållanden, vilket gör att man ska analysera växtplatsen noggrant innan man planterar. Då är chansen stor att både ögat och smaklökarna blir nöjda.  Hur mycket sol vill plantan ha? Hur mycket vind klarar den av? Det är alltid en fördel om man kan plantera i en näringsrik odlingsbädd, men annars kan en en stor kruka eller låda fungera. Baljor och tunnor kan också gå bra, men se alltid till att göra hål en liten bit upp på sidan så att några centimeter vatten kan magasineras efter regn eller vattning. Glöm inte att lägga in dräneringsmaterial som lecakulor, stenar, nötskal eller snäckskal. Det kan vara en fördel att odla i lätta, men mycket isolerande krukor som Lindesbergskrukan. De finns i ordentligt stora varianter som liknar rustik sten. Ta dessutom reda på hur växterna klättrar för att ge dem det stöd som de trivs med.

Växtförslag

Blomsterböna

Rosenböna, blomsterböna (Phaseolus coccineus) har en lysande röd eller lilaktig blomma med stort dekorativt värde. Bönan är en  klättrande perenn ört, men odlas nästan alltid som ettårig. Plantan utvecklar en kraftig rot som den lagrar in näring i för övervintring. Den stärkelserika roten äts som grönsak av vissa folk. Hela den platta baljan kan ätas, men bör kokas minst 10 minuter först. Rosenbönans stjälk slingrar sig runt störar och snören för att nå ända upp till 3,5 meter.

Störböna, brytböna, kokböna, vaxböna (Phaseolus vulgaris var. vulgaris) odlas för sina bönskidor men även bladen äts på många ställen. Försäkra dig om att du har införskaffat den typ som slingrar sig och inte busktypen. Den slingrande kan växa upp till 3 meter hög. Bladen kan vara gröna eller purpurfärgade och blommorna är vita, rosa eller purpurfärgade. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade vilket gör dem till ett attraktivt blickfång. De måste alltid kokas minst 10 minuter eftersom det oskadliggör ämnen som annars ger stor risk för svåra magbesvär.

Ärt

Ärter (Pisum sativum) innefattar sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Plantan kan bli upp till 2 meter lång och är ettårig. Ofta kan man redan efter 60 dagar skörda ärtskidorna. Innan ärtorna hunnit mogna kan hela skidan ätas rå. Därefter äts bara ärtorna. De flesta typerna har kraftiga klängen vilket gör att de har lätt för att själva fästa sig i trådar som vi förser den med. Plantan mår bra i lätt skugga och lite svalare förhållanden vilket gör att den borde trivas som allra bäst i österläge där solen går upp. Det ger den sol utan att odlingsplatsen värms upp för mycket. Plantan trivs med en mullrik jord.

Tomat (Solanum lycopersicum) är egentligen en flerårig planta som blir många meter lång. Tomater gillar många ljustimmar och lämpar sig därför för söderläge. Plantan har inga egna klängen eftersom den utvecklats för att krypa fram på marken. Bind upp den löst i stuprännan eller balkongposten. Var noggrann med att införskaffa den typ som fortsätter växa på höjden tills frosten dödar av den, d.v.s. ingen busktomat. Tomatplantan behöver många liter vatten varje morgon och kväll så det är en fördel att odla den i marken eller annars i största möjliga odlingslåda. Se till att blanda in rejält med näringsrik kompostjord eller brunnen gödsel i jorden. Om plantans äldre blad gulnar under sommaren mår plantan bra av att vattnas med kompostvatten eller utspädd urin. Locka dit hunden! Perfekt om man spär ut med vatten direkt efter!

Kameleontbuske

Kameleontbuske (Actinidia kolomikta)  är en släkting till kiwin men betydligt härdigare då den växer vilt i bland annat östra Ryssland och Sibirien. Den beräknas åtminstone vara härdig till zon 3 i Sverige. Plantan har ett flerfärgat lövverk vilket gör att den ofta odlas som prydnadsväxt hos oss, men den har även goda frukter. Det är viktigt att ha både en han- och en honplanta för att det ska kunna bli någon frukt. Plantan ska helst planteras på en innergård där vinden dämpas. Kameleontbusken bör spaljeras eller på annat sätt få stöd. Den växer långsamt under de första åren, men blir med tiden 7 meter lång. Jorden bör vara fuktighetshållande men väldränerad. Plantan kan odlas i både sol och halvskugga.

Vinranka (Vitis vinifera) är en flerårig lian som kan bli 35 meter lång. Den har klängen som lätt snurrar fast sig i snören som sätts upp åt den. Soliga söderlägen på en skyddad innergård är att föredra. Beskär plantan efter behov. Vill du ha lummig grönska med få druvor så klipper du mindre. Vill du ha mer druvor tar du bort alla rankor som inte har påbörjat en klase under försommaren. Bladen kan användas till att göra vindolmar.

Har du fler tips på vad vi kan odla på höjden i staden och avnjuta på tallriken?

Leave a comment »

Svenska försök med kolinlagring

Mina inlägg om biochar (som du hittar här och här) har fått bland annat David Andersson,  på företaget Ecoera, att kontakta mig angående ett försök som de utförde, med bland annat Chalmers, under 2009. Kanske är det här det största försök som hittills gjorts i Sverige och kunskapen om det kan förmodligen inspirera fler att göra mer omfattande mätningar och fleråriga analyser. Hör av dig om du känner till fler försök där förhållandena kan liknas vid de svenska.

Försökets upplägg
En resenär som räknat ut att hans flyg till och från Cubas Havanna släppte ut 2,65 ton koldioxid finansierade det här försöket med att plöja ner 1,1 ton finfördelad kol i åkermark på en försöksplats. För att minska kolpartiklarnas flyktighet blandades de med kalksten och applicerades på våren i en växande höstgröda med en fastgödselspridare. I det här försöket användes avrens som blir över vid processering av spannmåls som genomgick pyrolys. Biprodukterna, syngas och värme, användes av företaget som utförde processen. Ingen livscykelanalys för processen utfördes, men skulle kunna vara intressant att presentera i framtida undersökningar för att se energiåtgång och koldioxidekvivalenter för processens olika steg. Man valde att mäta det odlade spannmålets strålängd som indikation på snabb effekt. De första mätningarna visade på 9,6% tillväxt i strålängd jämfört med kontrollytan som inte fått kol tillsatt. Efter skörden plöjdes kolet ner under hösten.

Biochar processen

Framtida utmaningar och möjligheter
Man vill experimentera vidare med rötrester från biogas, men det ligger längre fram i tiden. David och jag resonerade även om möjligheten att odla upp åkerkanten med Salix som skördas med några års mellanrum för att genomgå pyrolys. Salix kan skördas på det sättet under mer än 15 år och kräver väldigt lite skötsel. Dessutom skapar odlingen perenna habitat för övervintrande nyttodjur och rötterna tar upp näringsämnen som rör sig genom markprofilen. En mycket viktig aspekt av biochartekniken är just att det som förkolnas bör vara en restprodukt för att göra användningen hållbar ur ekologiskt perspektiv.

Mobil pyrolysanläggning
Forskaren Lars Hylander vid Uppsala Universitet har fått finansiering för att börja utveckla en mobil pyrolysanläggning. Målsättningen är att när den börjat serietillverkas blir det möjligt för professionella odlare såväl som hobbyodlare att kola sly eller andra biologiska restprodukter som annars bränns upp utan att tas till vara på. Använd länken för att kontakta honom om du vill veta mer.

Leave a comment »

Stadsnaturen som ett pedagogiskt verktyg

Hur ska vi få stadens barn att växa upp med en förståelse för att biodiversitet och fungerande ekosystem är basen för allt liv? Hur kan vi väcka en lust att lära sig mer om respekt för naturen och alla varelsers givna rätt att leva i den?

Den svenska dokumentären Citynaturen är just en sådan satsning (tyvärr bortplockad från SVTplay). Ofta tänker vi på naturen som oförändrade landskap och vilda djur. Staden å andra sidan är en konstruerad miljö, artificiell och tillrättalagd av människan. Men stämmer det? Kanske är staden lika levande som en skog eller äng men med djur som har anpassat sig till de urbana förhållandena.

Ler- och halmtegelstenar som barnen har tillverkat ligger staplade i stallfönstret. Stallväggarna som är synliga i bilden har byggts av lera och halm som barnen blandat och kompakterat i omgångar.

St Hansgården mitt i Lund har sedan 40 år tillbaka funnits en plats där barnen står i centrum. För att optimera platsens nytta gjorde man en permakulturdesign med en behovs- och resursanalys. Man kom fram till att runt gården bor barn av alla möjliga kulturer och nationaliteter. Vad förenar alla barn? De behöver få känna sig behövda och hitta en plats där de känner sig hemma, speciellt om det är stökigt hemma. De besökande barnen är en av platsens resurser vilket gör att de tillsammans med  snickare och pedagoger har byggt upp något som närmast kan liknas vid en liten bondgård. Beteshagar, hus och växter har placerats för att optimera solinstrålningen, öka biodiversiteten och ge möjlighet att lära sig om kulturhistoria. 1000-tals barn från olika skolklasser besöker platsen för att undervisas varje förmiddag och 100-tals kommer för att hjälpa till med att ta hand om djuren efter skolan.

Här i Malmö där jag befinner mig arbetar engagerade människor med projektet ”lärande liv” där man håller på att skapa ett naturcentra i staden. I ett existerande orangerie har man installerat en bikupa så att barnen kan lära om pollinatörer och får ta del av spänningen med att se dem tillverka honung. Det kommer satsas på att odla ätliga växter från många olika kulturer för att ge samhörighet och glädje kring det växande livet. Man tar även till vara på vindenergi genom en vindboll på taket. Flera nya tjänster för motiverade naturpedagoger skapas och projektet kan bli hur bra som helst.

Trästubbens vilda natur mitt i Köpenhamn

Den kommunala Saxoparken på Vesterbro i Köpenhamn har delvis omformats till vild naturträdgård. På så vis har man skapat möjligheter för olika naturupplevelser på ett litet område. Man har använt sig av permakulturens designprinciper vid utformningen för att uppnå en platsspecifik design. Här kan de yngsta få förståelse för miljö och vår relation till naturen. På platsen finns en byggnad som man kallar trädstubben och det är också namnet på deras hemsida. www.traestubben.com

I Köpenhamn finns 8 skolträdgårdar där alla barn har möjlighet att odla blommor och grönsaker på fritiden eller med klassen på skoltid. Till sin hjälp har de erfarna trädgårdsmästare som hjälper till vid sådd och ser skillnad på det som såtts och det som kallas ogräs. Det finns både lekplatser och viloplatser. Allteftersom säsongens primörer mognar skördas rabarber, äpplen och purjolök som barnen tar med hem. Målet är att bevara och sprida kunskapen genom förmedling och vidareutveckling.

Visst är det härligt när att hitta inspirerande oaser på de mest oväntade platser? Den som söker finner!

Leave a comment »

Gynna de insektsätande fåglarna i trädgården

Rödhake, foto: Lars-Åke Janzon, Naturhistoriska riksmuseet.

Många fåglar äter insekter som huvudsaklig föda vilket kan vara till stor hjälp för oss som inte använder kemisk bekämpning när vi odlar.  Dessutom ger deras sång en känsla av att vara mitt i naturen trots att trädgården ligger långt från skog och äng. För att få fåglar att stanna, återvända eller hitta din odlingsplats kan de behöva matas vintertid och förses med en lämplig boplats. De arter som trivs hos dig varierar beroende på var i landet du bor, men du har möjlighet att skapa förutsättningar som ökar sannolikheten att de mest hotade eller de du gillar bäst ska slå sig ner. Utformningen av holkens dimensioner, ingångshålets diameter och utseende är avgörande.  Tabellen med data från Falkenbergs Ornitologiska Förening ger en bra vägledning.

Tabell över fåglar som åtminstone periodvis är insektsätare och dessutom gärna häckar i trädgårdar eller parker. Här visas även utformningen av holken, öppningen och höjd över marken för att locka favoritgästerna att slå sig ner.
Fågelart Storlek: bredd x djup x höjd (mm) Öppningens diameter el. höjd & bredd (mm) Höjd över mark (m)
Blåmes 100 x 100 x 150 28 1,5 – 2
Entita 100 x 100 x 150 28 0,5 – 2
Flugsnappare, grå 150 x 100 x 100 40 x 100 1,5 – 5
Flugsnappare, svartvit 130 x 130 x 200 30 1,5 – 5
Gärdsmyg 80 x 80 x 80 30 x 80 0,5 – 2
Gråsparv 130 x 130 x 250 35 2,0 – 5
Gröngöling 180 x 180 x 450 60 4,0 – 5
Pilfink 130 x 130 x 200 30 2,0 – 5
Rödhake 100 x 100 x 150 50 x 100 0,5- 2
Rödstjärt 130 x 130 x 200 50 x 130 1,5 – 3
Större hackspett 140 x 140 x 400 50 3,0 – 5
Talgoxe 130 x 130 x 250 30 1,5 – 2
Tornsvala 130 x 600 x 100 30 x 60 högt under tak
Trädkrypare 150 x 125 x 350 30 x 100 1,0 – 3

Varför behöver fåglarna holkar att bo i?

Lite annorlunda att återanvända en gammal känga som en fågelholk!

Innan människorna började med intensiv skogsodling och avverkning fanns god tillgång på gamla och halvmurkna stammar. Där trivdes bland annat många insekter och fåglar. Det var lätt för fåglarna att göra hål i stammarna och vissa blev ihåliga av insektsangreppen. Eftersom det endast är ett fåtal gammelskogar som skyddas i nuläget behöver fåglarna hjälp för att inte riskera att dö ut. En holk är som ett artificiellt hål i en stam och kan ha många olika former, bara regnet inte kommer in.  Det är viktigt att holken inte utsätts för direkt solljus eller stark blåst. Trä är oftast det bästa materialet eftersom det isolerar både mot kyla och värme.  De flest unga fåglar gynnas dessutom av att ha skyddande snår direkt i anslutning för att vila mellan de första flygturerna. Tänk på att holkar som monteras på en vägg eller i ett träd ska sitta så att inte katter, ekorrar eller rovfåglar kommer åt den. Se därför även till att inga större grenar hänger över boet.

Fågelholken drar ofta till sig löss och parasiter som övervintrar i nästet. Detta kan irritera ungfåglarna och göra dem sjuka under nästa års häckning. Därför bör man tömma holken runt oktober när de garanterat är utflugna. Det fungerar bra att använda kokande vatten till att döda eventuella parasiter. Använd aldrig kemiska insektsmedel i fågelholken då det oftast är skadligt för fåglarna

Vintermatning

För att få just de insektsätande fåglarna att stanna kvar i trädgården även under vintern kan det vara en bra idé att mata dem. Det gör att de snabbt hittar häckningsplatser i området på våren och hjälper dig med att minska skadorna på grönsaker och frukter. Den här gruppen med fåglar gillar fett och för den som inte vill köpa produkter som kommer från andra djur går kokosfett lika bra. Dessutom gillar mesar jordnötter i nätkasse. Mesar och titor har lätt för att äta hängande medan andra, som till exempel rödhakar, behöver en plan yta för att sitta bekvämt. Har du svårt att skilja på fåglarna som besöker din trädgård? Titta in på fågelskolan så kanske det blir lättare.

Vatten

Många människor matar fåglar men betydligt färre förser dem kontinuerligt med rent vatten. Fåglar är i behov av rent vatten för att dricka och bada. Daglig tillgång på vatten är speciellt viktigt under vintern när den naturliga tillgången är frusen och under perioder av torka på sommaren.

Comments (2) »

Agroforestry

Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.

Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.

Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.

Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.

Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se

Välkommen!

Leave a comment »

Risker med biochar

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om fördelar med terra preta som den svarta jorden heter på portugisiska eller biochar som den engelskspråkiga delen av världen kallar träkolet som ger jorden dess färg. Fler än jag har anat möjligheten till stora miljövinster vid användandet av förkolnat organiskt material. Risken för att vi närmar oss en punkt då vi inte kan hindra atmosfärens uppvärmning gör att många vill skala upp metoden för att binda stora mängder koldioxid så snart som möjligt. Till exempel uppskattar International Biochar Initiative att träkol från organiskt avfall kan binda in 3,7 Gigaton koldioxid per år.

Under Klimaforum i Köpenhamn varnade den brittiske ekologen och miljökonsulten Deepak Rughani vid Biofuel watch för att vi behöver mer forskning på området. Även rapporter från Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) manar till försiktighet. Man vill att ordentliga undersökningar ska göras för att se om det går att visa på en tydligt större mängd inlagrad kol med tekniken i förhållande till det som frigörs vid produktion, förbränning och applicering. Det finns allt för få noggranna undersökningar gjorda om biochar, men redan nu har man identifierat några problem. När kolet appliceras eller blandas in i jordar i andra klimat än regnskogen virvlar sot upp i luften, vilket är en av de största orsaken till det vi kallar växthuseffekten. Sotet ökar även värmeabsorptionen då det lägger sig på snö och is vilket skyndar på dess avsmältning. Det kol som stannar i jorden ger upphov till en hög mikrobiell aktivitet som verkar kunna påskynda nedbrytningen av jordens humus, enligt Deepak. Dessutom varnade han för att den småskaliga produktionen av kol riskerar ge upphov till cancerframkallande PAH (polyaromatiska kolväten). Troligen är det den höga luftfuktigheten som har gjort att metoden har fungerat så fantastiskt bra i delar av Amazonas.

Comments (3) »

Natur- eller faunapassager

När människan formar stad och land sker en fragmentering av landskapet. De vilda och mer eller mindre ostörda områdena blir färre och allt längre ifrån varandra. Det ger problem för djur som måste kunna gå i ide under vintern och hitta vatten under högsommaren. Dessutom blir djur med små habitat inavlade och därigenom försvagade. Även växter behöver möjligheten att korspollineras och förflytta sina frön till nya habitat för att minska risken för artens utrotning. Klimatförändringar kommer ytterligare att förstärka behovet av förflyttning till lämpligare habitat.

I år (2009) har 44 366 viltolyckor rapporteras i Sverige, se statistik från Nationella viltolycksrådet. Ett sätt att förenkla djurens förflyttning mellan naturområden och minska risken för olyckor är att skapa naturpassager. Det finns flera olika typer av passager. Företaget Viacon tillhandahåller illustrationer av olika lösningar för viltpassage och en informativ pdf finns att ladda ner från deras hemsida.

Naturbro

Holländsk viltbroMan har sett stora framgångar där broar byggts över motorvägar, förutsatt att de ger ett naturtroget intryck. Genom att örter och buskar etableras upplever inte djuren att de kommer utanför sitt habitat. Broarna ska gärna vara 20-40 meter breda eller mer så att både rovdjur och bytesdjur vågar passera. Risken för att djuren ska komma ut på motorvägen minskar genom att staket ramar in passagen. Bilderna är från en Engelsk naturbro.

Bro med staketDen här typen av naturpassage finns även på många ställen i USA, där det har fungerat framgångsrikt. På vissa ställen fungerar de  som kombinerade passager för människor under dagen och för vilda djur under natten. Tyvärr bromsas en del projekt på grund av att byggkostnaderna är höga, eftersom vissa redan existerande vägar har upp till 12 filer. I Sverige har vi som tur är inte den problembilden. Här finns ekonomiska möjligheten att beakta viltolyckor och minskande biodiversitet.

Tunnel

Ett annat alternativ som testats är tunnlar under vägar. Skillnader mellan en tunnel och en bro, förutom den uppenbara strukturen, är att tunneln lätt blir översvämmad, det finns en risk för oljeutsläpp och höga koncentrationer av vägsalt. Jag gissar att framförallt reptiler har problem med att ta sig igenom vatten som blandats med olja och salt. Det är även troligt att små däggdjur som igelkottar kan ta skada. Större däggdjur borde kunna ha stor nytta av den här typen av passage då de har väldigt lite kontakt med eventuella föroreningar.

Korridorer i landskapet

Nära vattendrag översvämmas ofta marken när snö smälter, vilket riskerar att  eroderad marken. Det problemet kan minskas genom att hålla området runt kantzonerna bevuxna med träd och buskar. Eftersom många djur helst undviker att korsa öppna ytor, skulle en ostörd remsa längs med större vattendrag kunna fungera som en förflyttningskorridor mellan större habitat. Som med naturbroarna är det viktigt att korridoren är tillräckligt bred för att ge djuren skydd att våga använda den. Skuggade vattendrag har även visat sig ge högre överlevnad hos lax.

Att optimera naturpassagens positionering

För att veta var den optimala platsen för naturpassagen är har Brad McRae från ”skogsbruksskolan” i USA utvecklat en beräkningsmodell, med hjälp av andra forskare vid Northern Arizona University och the National  Center for Ecological Analysis and Synthesis. Han tänker sig ett fragmenterat landskap med flöden av olika djurs och växters genpooler. Flödet sker åt många håll från habitatet, men stöter på olika starka hinder beroende på områdets karaktär. Undermåliga habitat eller människoskapta barriärer ger ett sämre genomflöde än genom ett habitat som är mer optimerat. Genom att öka förflyttningsmöjligheterna ökar chansen för överlevnad vid till exempel klimatförändringar och skogsbränder.

Planera asymmetri
Ofta tänker vi i symmetriska mönster, vilket gör att även vår föreställning av djurs rörelsemönster påverkas. I realiteten blir ekosystemets stabilitet högre om det finns utrymme för fler och oregelbundna passager. Forskarna Matthew Holland och Alan Hastings har genom att studera naturliga ekosystem skapat modeller som bekräftar att de asymmetriska naturpassagesystem med inbyggda inslag av slump har en vital roll på populationer. Troligtvis är största möjliga variation i de sammankopplade bryggorna mellan habitat det som ger de stabilaste ekosystemen.

Uppdaterad 2010.01.06.
Uppdaterad 2010.02.23.

Leave a comment »