Posts tagged hållbar

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Svenska försök med kolinlagring

Mina inlägg om biochar (som du hittar här och här) har fått bland annat David Andersson,  på företaget Ecoera, att kontakta mig angående ett försök som de utförde, med bland annat Chalmers, under 2009. Kanske är det här det största försök som hittills gjorts i Sverige och kunskapen om det kan förmodligen inspirera fler att göra mer omfattande mätningar och fleråriga analyser. Hör av dig om du känner till fler försök där förhållandena kan liknas vid de svenska.

Försökets upplägg
En resenär som räknat ut att hans flyg till och från Cubas Havanna släppte ut 2,65 ton koldioxid finansierade det här försöket med att plöja ner 1,1 ton finfördelad kol i åkermark på en försöksplats. För att minska kolpartiklarnas flyktighet blandades de med kalksten och applicerades på våren i en växande höstgröda med en fastgödselspridare. I det här försöket användes avrens som blir över vid processering av spannmåls som genomgick pyrolys. Biprodukterna, syngas och värme, användes av företaget som utförde processen. Ingen livscykelanalys för processen utfördes, men skulle kunna vara intressant att presentera i framtida undersökningar för att se energiåtgång och koldioxidekvivalenter för processens olika steg. Man valde att mäta det odlade spannmålets strålängd som indikation på snabb effekt. De första mätningarna visade på 9,6% tillväxt i strålängd jämfört med kontrollytan som inte fått kol tillsatt. Efter skörden plöjdes kolet ner under hösten.

Biochar processen

Framtida utmaningar och möjligheter
Man vill experimentera vidare med rötrester från biogas, men det ligger längre fram i tiden. David och jag resonerade även om möjligheten att odla upp åkerkanten med Salix som skördas med några års mellanrum för att genomgå pyrolys. Salix kan skördas på det sättet under mer än 15 år och kräver väldigt lite skötsel. Dessutom skapar odlingen perenna habitat för övervintrande nyttodjur och rötterna tar upp näringsämnen som rör sig genom markprofilen. En mycket viktig aspekt av biochartekniken är just att det som förkolnas bör vara en restprodukt för att göra användningen hållbar ur ekologiskt perspektiv.

Mobil pyrolysanläggning
Forskaren Lars Hylander vid Uppsala Universitet har fått finansiering för att börja utveckla en mobil pyrolysanläggning. Målsättningen är att när den börjat serietillverkas blir det möjligt för professionella odlare såväl som hobbyodlare att kola sly eller andra biologiska restprodukter som annars bränns upp utan att tas till vara på. Använd länken för att kontakta honom om du vill veta mer.

Leave a comment »