Posts tagged Oregelbundna

Natur- eller faunapassager

När människan formar stad och land sker en fragmentering av landskapet. De vilda och mer eller mindre ostörda områdena blir färre och allt längre ifrån varandra. Det ger problem för djur som måste kunna gå i ide under vintern och hitta vatten under högsommaren. Dessutom blir djur med små habitat inavlade och därigenom försvagade. Även växter behöver möjligheten att korspollineras och förflytta sina frön till nya habitat för att minska risken för artens utrotning. Klimatförändringar kommer ytterligare att förstärka behovet av förflyttning till lämpligare habitat.

I år (2009) har 44 366 viltolyckor rapporteras i Sverige, se statistik från Nationella viltolycksrådet. Ett sätt att förenkla djurens förflyttning mellan naturområden och minska risken för olyckor är att skapa naturpassager. Det finns flera olika typer av passager. Företaget Viacon tillhandahåller illustrationer av olika lösningar för viltpassage och en informativ pdf finns att ladda ner från deras hemsida.

Naturbro

Holländsk viltbroMan har sett stora framgångar där broar byggts över motorvägar, förutsatt att de ger ett naturtroget intryck. Genom att örter och buskar etableras upplever inte djuren att de kommer utanför sitt habitat. Broarna ska gärna vara 20-40 meter breda eller mer så att både rovdjur och bytesdjur vågar passera. Risken för att djuren ska komma ut på motorvägen minskar genom att staket ramar in passagen. Bilderna är från en Engelsk naturbro.

Bro med staketDen här typen av naturpassage finns även på många ställen i USA, där det har fungerat framgångsrikt. På vissa ställen fungerar de  som kombinerade passager för människor under dagen och för vilda djur under natten. Tyvärr bromsas en del projekt på grund av att byggkostnaderna är höga, eftersom vissa redan existerande vägar har upp till 12 filer. I Sverige har vi som tur är inte den problembilden. Här finns ekonomiska möjligheten att beakta viltolyckor och minskande biodiversitet.

Tunnel

Ett annat alternativ som testats är tunnlar under vägar. Skillnader mellan en tunnel och en bro, förutom den uppenbara strukturen, är att tunneln lätt blir översvämmad, det finns en risk för oljeutsläpp och höga koncentrationer av vägsalt. Jag gissar att framförallt reptiler har problem med att ta sig igenom vatten som blandats med olja och salt. Det är även troligt att små däggdjur som igelkottar kan ta skada. Större däggdjur borde kunna ha stor nytta av den här typen av passage då de har väldigt lite kontakt med eventuella föroreningar.

Korridorer i landskapet

Nära vattendrag översvämmas ofta marken när snö smälter, vilket riskerar att  eroderad marken. Det problemet kan minskas genom att hålla området runt kantzonerna bevuxna med träd och buskar. Eftersom många djur helst undviker att korsa öppna ytor, skulle en ostörd remsa längs med större vattendrag kunna fungera som en förflyttningskorridor mellan större habitat. Som med naturbroarna är det viktigt att korridoren är tillräckligt bred för att ge djuren skydd att våga använda den. Skuggade vattendrag har även visat sig ge högre överlevnad hos lax.

Att optimera naturpassagens positionering

För att veta var den optimala platsen för naturpassagen är har Brad McRae från ”skogsbruksskolan” i USA utvecklat en beräkningsmodell, med hjälp av andra forskare vid Northern Arizona University och the National  Center for Ecological Analysis and Synthesis. Han tänker sig ett fragmenterat landskap med flöden av olika djurs och växters genpooler. Flödet sker åt många håll från habitatet, men stöter på olika starka hinder beroende på områdets karaktär. Undermåliga habitat eller människoskapta barriärer ger ett sämre genomflöde än genom ett habitat som är mer optimerat. Genom att öka förflyttningsmöjligheterna ökar chansen för överlevnad vid till exempel klimatförändringar och skogsbränder.

Planera asymmetri
Ofta tänker vi i symmetriska mönster, vilket gör att även vår föreställning av djurs rörelsemönster påverkas. I realiteten blir ekosystemets stabilitet högre om det finns utrymme för fler och oregelbundna passager. Forskarna Matthew Holland och Alan Hastings har genom att studera naturliga ekosystem skapat modeller som bekräftar att de asymmetriska naturpassagesystem med inbyggda inslag av slump har en vital roll på populationer. Troligtvis är största möjliga variation i de sammankopplade bryggorna mellan habitat det som ger de stabilaste ekosystemen.

Uppdaterad 2010.01.06.
Uppdaterad 2010.02.23.

Annonser

Leave a comment »