Posts tagged Stadsodling

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Risker med stadsodling

tecknad-bilJag har tidigare skrivit om de möjliga hälsorisker som skulle kunna uppstå vid stadsodling i den urbana miljön. Mitt fokus är även i det här inlägget på biltrafiken eftersom industriutsläpp varierar från varje produktionsinriktning.

Vissa skadliga ämnen är på nedgång efter att nationella bestämmelser lyckats begränsa dem. Två sådana är bly och kadmium. Så här säger professor Bo Bergbäck i ett pressmeddelande från 2007:
– Efter de senaste årtiondenas begränsning av bly i fordonsbränsle samt debatten om klimatpåverkan från koldioxidutsläppen till följd av transporten, är det lätt att föreställa sig bränslet som en av de stora föroreningskällorna från biltrafiken. Glädjande nog har ansträngningarna att få bort kadmium och bly gett resultat med minskade utsläpp från avgaserna som följd.

Varför är det angeläget att minska användandet av bly och kadmium?
Båda grundämnena är skadliga för växter, djur och människor när mängden vi utsätts för går över en viss gräns.  Bly ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg och kroppens bildning av röda blodkroppar. Ämnet påverkar neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande intelligens.  Bly och blyföreningar är även mycket giftiga för vattenlevande organismer, enligt Kemikalieinspektionen. Kadmium kan bland annat orsaka cancer i lungor, hud och njure, enligt cell- och molekylärbiologen Markus Thamás.  Kadmium är dessutom mycket giftigt för fisk, kräftdjur och alger.

Bo Berhbäck, David Hjortenkrans och Agneta Häggerud gjorde en studie där de mätte förändringen i utsläpp från 1998 till 2005 i Stockholm. Det visade sig tyvärr att det finns många andra källor till utsläpp från biltrafiken som inte har minskat. Ett exempel är metallen antimon, koppar och zink i bromsbelägg och platina i katalysatorer. Det framkom också att trots att metallhalterna har minskat i däck är fortfarande däck en av de stora källorna för zink och kadmium i städer. Ämnena sprids framför allt genom luften, men även genom regnvattnet som leds bort till våra vattendrag där de stör ekosystemet.

Är det angeläget att även minska användandet av antimon, koppar, zink och platina?
Halvmetallen antimon kan orsaka cancer i lungor, hud och njure. Antimon kan dessutom skada enzymsystem hos växter och är giftigt för vattenlevande organismer. Människor klarar av ganska stora mängder koppar till skillnad från flera vattenorganismer. Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk, men däremot sker bioackumulation i fytoplankton som blir förgiftade vid betydligt lägre koncentrationer än fisk.  Zink är klassificerat av Kemikalieinspektionen, som mycket giftigt för vattenlevande organismer  och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas inte i näringskedjan. Platina ackumuleras i lever och njure hos människor, men är  ett grundämne vars toxikologi inte har utretts så grundligt som många andra.

earthship

Återanvändning av gamla bildäck i husbygge. Genom att kapslas in med adobe blir skadliga ämnen inerta.

Tillverkaren av bildäck använder oljor för att göra gummit lättare att bearbeta och för att göra slitbanan mjuk. Äldre bildäck, men även många nya däck innehåller HA-oljor. HA-oljor innehåller flera kemiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, PAH) som är cancerframkallande och ofta svårnedbrytbara i miljön. Flera av ämnena har dessutom förmåga att anrikas i levande organismer. Varje år sprids stora mängder av däckens slitbanor på vägarna i form av små gummipartiklar som innehåller HA-oljor. De hälso- och miljöfarliga ämnena i HA-oljorna hamnar i vattenmiljön där de så småningom samlas i sedimenten. Studier visar att dessa ämnen kan urlakas från gummit och ge allvarliga effekter på fiskar. Från och med den 1 januari 2010 får däck och oljor som används vid tillverkning av däck inte säljas om de innehåller mer än 10 mg/kg av åtta listade PAH:er och mer än 1 mg/kg av bens(a)pyren. Läs mer på Kemikalieinspektionens hemsida.

Kanske inte att rekommendera..

Kanske inte att rekommendera den här typen av odlingsbädd..

Förhoppningen är att internationella bestämmelser ska ge en tydlig nedgång även utav PAH, såsom har skett med bly och kadmium.  Något som redan nu kan dämpa oro är att koncentrationen av många partikelbundna ämnen som PAH minskar väldigt snabbt med avståndet från källan, enligt forskande geokemisten Clemens Reimann från Oslo.

Jag skulle inte rekommendera att odla ätliga växter i pelare av återvunna bildäck, som flera jag känner gör. En annan riktlinje bör troligen vara att alltid se till att de finns en fysisk barriär mellan biltrafiken och det vi odlar. Det kan vara staket, ett hus eller buskage av någon prydnadsväxt som inte ger något ätligt. Och du, glöm inte att berömma dig själv varje gång du väljer att ta cykeln och låter bilen stå kvar hemma.

Leave a comment »

Att försörja en stadsbefolkning med mat

Varje dag serveras 30 millioner måltider i en stad med Londons storlek och innevånarantal. Vart kommer all mat i från? Arkitekten Carolyn Steel tar upp diskussionen om det dagliga miraklet som sker då stadens innevånare mättas och hon visar hur antika matrutter skapade den moderna världen.  Se hennes presentation på TEDtalks.

Föredraget väcker många frågor..

Vad skulle kunna hota stadens leverans av mat? Det som ligger närmast är sabotage i någon form av krigsföring, men med tanke på Sveriges politiska positionering kan angreppet troligen inte förväntas anta en så stor skala att en stor del av matförsörjningen upphör abrupt. Ett troligare scenario är en successiv höjning av priset på drivmedel när den fossila oljan börjar fasas ut. Energi kommer fortsätta produceras även därefter, men den kommer att kosta mer. Det skulle naturligtvis få till följd att produktions- och transportkostnader för livsmedel skulle gå upp.  För att minska matkostnaderna och säkra försörjningen kommer stadsodling troligen att vara mycket viktigt. Agronom och redaktör Karin Jansson skriver i tidningen Odlaren (nr 3,  2009) att hälften av all vår mat skulle kunna produceras på Sveriges trädgårdardsareal om vi åt veganskt. Rob Hopkins är inne på samma linje då han publicerade boken ”Transition handbook”, där han steg för steg går igenom processen för att förändra städerna inför ett oljeoberoende. Rob lyfter fram positiva synergieffekter av hållbara städer som berör både social och fysisk hälsa. Boken har redan nu inspirerat 40 engelska städer att bli ”transition towns”.  I Sverige heter rörelsen ”Omställning Sverige” och är ständigt växande. Rob har tillsammans med  Tamzin Pinkerton i dagarna (oktober, 2009) publicerat ännu en bok, ”Local Food: How to Make it Happen in Your Community”, som bygger på deras erfarenheter från att ha jobbat med städer i förändring. Boken ger stöd att utveckla stadsodling, stadsstödd periurban odling, bondens marknad och skolprojekt. Är du också intresserad av att lära dig mer om hur du kan odla din egen mat? Hör av dig till Omställning Sverige eller Mykorrhiza så  lär vi av varandra.urban-garden

Leave a comment »

Höstens kurser (2009)

Certifikatkurs i permakulturdesign i Skåne

-Vill du lära dig att designa en boplats, liten som stor, med ätliga växter och efter naturliga principer?Permaculture
-Vill du veta mer om uthålliga organisationsmodeller och energieffektivt byggande?
-Vill du lära dig om smarta odlingssystem som kräver mindre energiåtgång genom noggrann design?
Då är detta något för dig!
Kursen kommer att genomföras under tre tillfällen, september och oktober 2009 samt februari 2010 i Skåne. Hör av dig för att ta del av kursprogrammet. Datumen är fastlagda men teman kan ev. komma att byta plats. Certifikatgivare på kursen är Lennart Pranter. Kursavgift på 5000 kr, 4000kr för studerande och arbetsinkomstlösa. Anmäl dig snarast till till esbjorn.wandt@gmail.com och/eller kicki@fria.nu Mer information: Kicki tel 046-14 06 67, 0451-910 14 eller Esbjörn tel 046-20 01 09, 0734-44 80 28

Välkomna! Läs hela inlägget här »

Leave a comment »

Kan det vara farligt att äta växter som odlats i staden?

För att svara på frågan bör vi först fråga oss var maten vi köper i affären kommer i från? Mycket av vår mat produceras längs med våra hårt trafikerade vägar. Då Fritidsodlarnas Riksorganisation gjort tester på bladgrönsaker odlade bredvid hårt trafikerade vägar i Stockholm har tungmetallerna legat under gränsvärdet, men PAH förekom i förhöjda halter. Ämnet kommer framförallt från mjukgörare i bildäck. PAH kan påverka arvsmassan eller störa reproduktionen, ämnena är långlivade och ackumuleras till högre koncentration då vi äter djurprodukter.

Om vi odlar mat på balkongen finns  ett avstånd, en barriär och kanske en höjdskillnad från vägen vilket minskar partikelförekomsten. Att odla på innergården minskar risken att få i sig PAH avsevärt. Skölj trots det alltid grönsakerna innan konsumtion och vissa av er kanske bör välja att endast odla prydnadsväxter beroende på vart odlingsplatsen är. Fördelen med att odla maten själv är att du vet precis hur växten är producerad och att det inte finns några rester av bekämpningsmedel. Dessutom ger odlingen glädjen av att skapa liv. När nyckelpigor, spindlar, tusenfotingar och guldögonsländor hittar din gröna oas vet du att du lyckats skapa ett ekosystem. De hjälper dig att hålla nere skadorna av bland annat bladlössen.

balcony_garden_edited

Leave a comment »