Vem är Råberg?

Jag heter Tora Råberg och har en internationell hortonom- och permakulturdesignexamen från Sverige, Danmark och Spanien. Under fyra år kommer jag att arbeta med ett forskningsprojekt där jag studerar en djurfri ekologisk växtföljd som gödslas med biogasrester eller växtrester. Växtföljden kommer huvudsakligen bestå av livsmedelsgrödor och den kommer läggas ut på Alnarp. Jag kommer odla Kanadensiska linser och experimentera med samodling av spannmål och baljväxter. Målet är att se om vi kan höja skördarna i den ekologiska växtföljden genom att använda flera kvävefixerande livsmedelsgrödor och ta hand om alla skörderester så att vi minskar förlust av kväve till vattendrag och som växthusgas. Tanken är även att jag ska göra en livscykelanalys på energi och ekonomi.

tora-i-det-grona
Gröna hälsningar,
Tora Råberg

13 svar so far »

  1. 1

    […] Kanske bäst att hålla sig nedan jord helt enkelt. Min visa odlingskurslärare, Tora Råberg, rådde mig att kolla med Giftupplysningen i vilket fall innan någon del äts, vilket kan vara […]

  2. 2

    Ann Green said,

    Hej Tora!

    Blev glad när jag hittade din blogg.
    Jag letar permakulturträdgårdar i Örebrotrakten. Har du några tips?

    Kurser?

    mvh
    Ann

  3. 3

    Hej!
    Trevligt att höra om din hemmaodling i radions P1. Jag har själv hållit på med permakultur sedan snart 20 år (egentligen längre, men det var då Bill Mollison gav det namn, mer på min hemsida)
    Ett bra knep när man odlar, särskilt inomhus, är att blanda söndersmulad träkol i jorden (upp till 50 volymsprocent). Det befrämjar mikrolivet, och därmed växtligheten.
    Dessutom låser det (lite,lite) kol som annars snabbt skulle komma ut i luften som koldioxid igen.

    • 4

      ekoradgivning said,

      Hej Folke
      Kul att du lyssnade på Odla med stadsgrönt i P1 i måndags (3 augusti). Träkol är ett poröst substrat som ger en bra struktur och syresättning för rötter. Träkol har ytterligare en fördelen genom att det inte väger speciellt mycket när det ska transporteras. Vet du, Folke, hur stor retentionen av vatten är jämfört med sand och lera? Vart får du tag på träkol, som är garanterat fri från impregneringsmedel, i staden? Många av oss stadsbor undviker att skaffa bil, vilket gör att det som får plats på cykeln är det substrat man får nöja sig med. Jag tror att hemmakomposten är och förblir den mest lättåtkomliga jordförbättrande resursen för stadsodlaren, men tips på variationer och förbättring av substat är värt mycket.
      Ha en fortsatt skön sommar!

      Gröna hälsningar,
      Tora

      • 5

        >Träkol är ett poröst substrat som ger en bra struktur och syresättning för rötter. >

        –och inte bara det. Det gynnar ochså mikrolivetpå ett påfallande sätt. Bildningen av mycorrhizasvampar är avsevärt högre i en träkolsberikad jord. Googla Terra Preta, Biochar, eller titta på min hemsida.

        >Träkol har ytterligare en fördelen genom att det inte väger speciellt mycket när det ska transporteras.>

        Nej, I en påse grillkol är densiteten ungefär 0,16, (15 liter väger 2,5 kg) men krossa man ned det lite kan man räkna med en densitet på ungefär 0,3

        > Vet du, Folke, hur stor retentionen av vatten är jämfört med sand och lera?>

        Jag har inte exakta siffror på det, men fråga Lars Hylander på Uppsala Universitet. Han gjorde nyligen en undersökning. Den är i alla fall avsevärt större. Dessutom har träkol ett antal andra egenskaper som är positiva för jorden. Bl.a. minskar avgiviningen av metan och lustgas med åtminstone 50%. Katjonutbytesförmågan ökar också avsevärt. men det viktigaste är nog den positiva inverkan det har på mikrolivet.

        > Vart får du tag på träkol, som är garanterat fri från impregneringsmedel, i staden?>

        Många svensktillverkade sorter är märkta med standardisering. Skogens kol känner jag personligen, och dem vet jag är bra. Krossa kolet till mindre än en halv centimeter, så blir det lätt att sprida. Om man har tillgång till en öppen spis kan man lätt tillverka kol i en kexburk av plåt

        >Jag tror att hemmakomposten är och förblir den mest lättåtkomliga jordförbättrande resursen för stadsodlaren, men tips på variationer och förbättring av substat är värt mycket.>

        Själv använder jag följande kedja:
        Kol + urin (börjar inte lukta på flera veckor)
        -> blandningen på komposter (komposten får en mycket högre fart)
        -> Komposten på landen (mycket mer liv i jorden)

        Hela tiden ligger kolet kvar. Halveringstiden ligger runt 5000 år eller mer. Detta kol har tagits bort från atmosfären för överskådlig tid.

        En Meetup-grupp håller på att bildas i Lund. Alla som befinner sig på rimligt avstånd är välkomna!

        Kontakta mig på folkeg [at] gmail.com

        Hdb
        Folke

  4. 6

    Mia said,

    Hej Tora! Vi träffades på klimatsmart matlagning med Naturskyddsföreningen och jag fick din mailadress av Studiefrämjandet men tappade bort den! Kan du maila mig, snälla? hälsar Mia som ville gå kursen

  5. 7

    gunilla Jung said,

    hej,
    är intresserad att göra egen träkol, som ej innehåller gifter, som köpt träkol man grillar med.
    På Google står det att du vet hur man gör sin egen träkol i sin öppna spis , tror jag att det stod.
    Jag hittar inget om detta , i denna artikel. Skulle du kunna vara så vänlig och maila mig på min mail adress, vad det är du skriver.
    Läst så mycket jag kunnat om Terra Preta, b.la vad Lars Hylander skrivit.
    Har du använt träkol och hur har resultatet blivit??

    Vänligen
    Gunilla Jung

  6. 8

    Att göra träkol i sin öppna spis:
    1. fyll en kexburk, eller en ren målarfärgsburk, med biomassa, t.ex. kottar, flis, små kvistar, eller torrt gräs.
    2 Se till att den inte är hermetiskt sluten genom att t.ex. göra små hål i locket och ställa den uppochnervänd i den öppna spisen.
    3 Gör en vanlig brasa runt burken. När innehållet har blivit tillräckligt varmt (över 350 grader) börjar det ryka ur hålen.
    4. Röken antänds när den kommer ut i brasan När det inte kommer någon rök längre är kolet färdigt.

    OBS Låt kolet svalna innan du tar ut det.Varm träkol självantänder. Har du bråttom kan du hälla vatten på det

    Vill man prova kolet kan man blanda det (någorlunda finfördelat) i jorden i en blomkruka. Det tar några månader men sedan händer det fantastiska saker. Min cyklamen har blommat i två år nu, med ett uppehåll på två månader i somras.
    Orkideerna har inte vett att sluta blomma. När jag tänkte klippa av stängeln blommade den om, och nu har den skjutit en ny.
    Blandar man kol i trädgårdsjorden (1-5 kg per kvadratmeter) sker motsvarande förändringar. Det första man märker är att det blir mycket mer maskar.

  7. 9

    Hejsan Tora!
    Vad roligt att hitta din blogg. Det var några år sen vi sågs, så kul att läsa om dina projekt!

    Faktum är att jag sökte information om att anlägga en trädgård. Vi har byggt ett hus och trädgården, förlåt, grustaget, behövs fixas o jag letar inspiration.
    Det är en sandig jord, f d björk/tallskog. Växer förvånansvärt bra i den! I alla fall i de partier som haft mest björk, i f d tallpartierna är det torrare o fattigare.

    Funderar på bästa jordförbättringen till min torra sandjord? Hur tycker du jag ska tänka? Fick ett lass med ”matjord” av grannar som schaktat för bygge – typ styv lera som nu ligger tippat i ett hörn. Ajaj, det var kasnke ingen vidare jord (tegelkokor just nu).

    Vill gärna få lite tips om du har tid! Vi har gjort allt själva med huset men efter fyra år börjar fantasin (och lite orken också faktiskt) sina 😉
    Tack för trevlig läsning!

    • 10

      Hej Karin
      Så trevligt att höra i från dig, det var länge sedan. Grattis till det nya huset. Berätta gärna var ni bor nu i ett privat mail.

      Sand och lera riskerar att bli lite av betong, så mitt förslag är att försöka få tag på riktigt mycket kompostjord. Det går även att blanda in träkol för att förbättra strukturen, men den behöver laddas med näring från tex urin. Om det skulle kännas jobbigt på något vis så kan säkert koncentrerat nässelvatten fungera på liknande sätt – men undra om det inte luktar värre…

      Vet du något om markens pH? Gör en lista på vad ni skulle vilja odla och kolla av vad växterna trivs med för pH. Gruppera dem efter det när du överväger att blanda in surgörande bark till vissa av rabatterna. Passa på att tillföra organiskt material genom ytkompostering med tex halm eller gammalt hö. Det minskar behovet av ogräsrensning, ökar näringsinnehåll och vattenhållande förmågan. Kartlägg växternas ljusbehov och placera dem så att perennerna trivs även efter att de växt till sig om 10 år.

      Hör gärna av dig igen om du behöver mer tips!

      Hälsningar, Tora

  8. 11

    Cecilia Ottenby said,

    Hej Tora!

    Jag och några andra studenter på SLU är mitt uppe i ett projektarbete med fokus på ekologiska prydnadsväxter. Vet du hur marknaden ser ut, är detta något som de stora företagen kommer att satsa på? Vad tänker kunden, vill man hellre köpa en ekologiska prynadsväxt än en traditionelllt odlad sådan? Vi tar gärna del av din kunskap på området.

  9. 13

    Solmaz said,

    Hej Tora!
    Annelies kompis, Solmaz, här. Jag har en fråga angående din forskning och om du kanske är intresserad av att eventuellt presentera det om det ryms inom ett visst program jag blivit involverad i. Berättar mer om du kan höra av dig via mail!
    Hälsningar
    Solmaz


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: