Vad är det som inspirerar till att stadsodla?

Enskifteshagen juli 2010

Just nu blir allt fler inspirerade att odla upp grönytor med ätliga växter i städerna runt om i världen. Orsakerna varierar beroende på vem du frågar. Här i Malmö har vi märkt att odling på allmän plats drar till sig nyfikenhet, vilket gör det till en trevlig social aktivitet. När alla får vara med att plantera och skörda så tar fler på sig ansvaret att vårda platsen. Vi märker även att det finns ett sug efter kunskap om hur mat odlas.

I Bronx i U.S.A. kämpar bland annat Majora Carter med att använda stadsgrönska och kollektivtrafik för att vända en otrolig misär till något som skapar stolthet över bostadsområdetområdet.  Kolla hennes otroligt starka presentation på TEDtalks genom att klicka på länken. Här ser vi hur ekologisk restaurering ger innevånarna en mer mänsklig stad i ett område som politikerna hade gett upp hoppet om. Alla stadsplanerare borde se hennes inlägg.

Stadsodling i Havana

I Havana, där 1/3 del av Cubas befolkning bor, tvingades man utveckla självförsörjningen från slutet av 80-talet när Ryssland drog in sitt stöd och U.S.A. upprätthöll sin blockad. Det gick inte att importera mat och inte heller olja, syntetiskt producerad gödning eller pesticider. Det ända alternativet var att odla med ekologiska metoder med få maskiner och fler händer. Ödetomter odlades upp av grannar och områdena runt staden utvecklades. Nu säljs grönsakerna på de lokala marknaderna. BBC´s dokumentär ”Urban food growing in Havana” syftar till att ge oss inspiration till att utveckla våra västerländska städers ytor för urban eller periurban odling.

I staden Todmorden, Storbritannien inspireras man av omställnings-rörelsen som går ut på att minska oljeberoendet. Helt enkelt börja ställa om samhället för en framtid utan olja.

Odlar även du på kollektivt ägda grönområden? Vad är din drivkraft?

Leave a comment »

Hur skapar man en skogsträdgård?

Hur du kan gå tillväga ”steg för steg” och även tips på vegetation för den tidiga tillväxtfasen

Det finns naturligtvis många idéer för hur man ska gå till väga, men här är de viktigaste riktlinjerna som jag tror kan behövas för att underlätta skapandet av trädgården.

Pepparrot (Armoracia rusticana) föreslås som undervegetation i den nya skogsträdgården.

Steg 1) Göra en analys där platsen mäts upp och ritas av som den ser ut innan du börjar gräva. På kartan ritar du in befintliga träd, stenar, väderstreck och kupering. Kartan blir din baskarta. Därefter gör du en zonanalys där du kartlägger tex var det blåser i från, hur skuggorna faller, vilket pH har jorden, var eventuellt buller hörs från eller där du vill hindra insyn. All den här informationen förs in på ett transparenta papper som kan läggas över baskartan. Du kan även anställa en permakulturdesigner för att göra den här delen av jobbet.

Steg 2) Gör en lista över alla de träd, buskar, perenner och annueller du vill odla. I tabellen skriver du in hur höga och breda de är, föredrar de sol/skugga, har de specifika pHpreferenser etc. Därefter ritar du in dem med tanke på vart de passar i dag och om tex 20 år.

Rabarber (Rheum rhabarbarum)

Steg 3) Skaffa växterna som du vill etablera på sensommaren eller hösten, om försäljaren inte rekommenderar att de planteras på våren. Höstplantering gynnar rottillväxten eftersom jorden fortfarande är varm och ordentligt genomfuktad. När du förbereder för plantering bör du samla på dig tidningar och halm. Du gräver bort all ytvegetation på ca 1 kvadratmeters cirkel och luckrar jorden till ca 50 cm djup. Forma en kulle så att träd och buskar står något högre efter som de senare sjunker ner något då jordens mull bryts ner. Sätt dit din växt och tänk på att de flesta vedartade växter trivs bäst om jordytan förblir på samma höjd som när den växte i kruka. Täck den bara marken runt trädet med tidningspapper och göm det under halm.

Sparris (Asparagus officinalis)

Steg 4) När en skogsträdgård etableras är träden små och det finns rikligt med solbelysta ytor mellan dem. Det gör att ogräsen frodas och kan bli ett stort problem… eller så använder man de öppna ytorna till något som ger finfina ätliga växter! Det är ett perfekt läge att etablera perenner som vill stå i sol och växa utan allt för mycket konkurrens. Det tar flera år innan de börjar trivas sämre med trädens konkurrens. Förhoppningsvis har man då haft möjlighet att förbereda en annan plats som de kan flyttas till. Gräv planteringsgropen och täck jordytan på samma sätt som då träd och buskar planteras. Snabbväxande perenna grönsaker trivs med att få näringsrik kompostjord nermyllad runt växtplatsen då de kommit igång att växa ordentligt.

Här kommer några förslag att inspireras av:

Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus)

Pepparrot (Armoracia rusticana)
Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)
Rabarber (Rheum rhabarbarum)
Sparris (Asparagus officinalis)
Libbsticka (Levisticum officinalis)
Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus) är en delikat gulblommande lilja vars blomma även har en utsökt smak att äta som sallad, vilket inte många känner till.

Leave a comment »

Undervegetation i en skogsträdgård

Asiatisk jordärtskocka (Stachys affinis)

Under juni befann jag mig på Jylland och passade på att besöka den 20 år gamla ekologiska visningsträdgården ”Landscenter for Praktisk Økologi”

Trädgården består av många olika delar av vilken jag fastnade alldeles speciellt för en, skogsträdgården.  Den stora variationen av undervegetation till träd och buskar gav flera nya tips. Det som är gemensamt för dem alla är att de tål halvskugga och är perenner.

-På fotot ser vi en asiatisk jordärtskocka eller korogi som den också kallas (Stachys affinis). Den får delikata vita knölar som skördas sent på hösten, men är till skillnad från både jordärts- eller kronärtskockan från familjen Laminaceae och liknar snarare en mynta. Jag odlar den själv sen förra året, men har ännu premiärsmakningen att se fram emot. Plantan blir ca 25 cm hög och trivs att växa i sol eller halvskugga.

Vinbär (Ribes nigrum) och smultron (Fragaria vesca)

Vinbär (Ribes nigrum) med smultron (Fragaria vesca) under känns som en given vinnarkombination. Smultron ger ganska tidig skörd och vinbär lite senare, så nyttan sträcker sig över hela säsongen. Här är bäddarna skapta i trianglar för att minska risken att gräsklipparen går för nära stammen. Både vinbär och smultron trivs i sol och halvskugga.

– På liknande sätt används även jordgubbar (Fragaria X ananassa) som sprider sig med utlöpare och håller borta många andra växter under trädets krona om man ser till att den etablerar sig väl.

Guldhallon (Rubus xhantocarpus)

– En planta som tidigare varit okänd för mig är guldhallon (Rubus xhantocarpus). Den är en hallonsläkting från Kina som blir ca 20 cm hög och brer ut sig snabbt med rotskott. Frukterna behöver hela juli till augusti för att mogna, men därefter kan man njuta av den aromatiskt apelsinaktiga smaken. För att försäkra sig om god pollinering bör man plantera mer än en klon.

Skriv gärna en kommentar här om fler ätliga växter som ännu inte nämnts på den här bloggen. Tänk på aspekter som perenn och skuggtålig för att de ska kunna etablera sig utan så mycket insatts från oss.

Leave a comment »

Bygg för barnen på skolgården

På många platser i Danmark kan man se att det avsatts pengar så att skolgårdsinspiratörerna fått möjlighet att skapa oaser där barns fantasi fått möjlighet att blomstra. Om du är intresserat av temat vill jag tipsa om en studieresa till Jylland. Här hade jag turen att bjudas in till bland annat Den ”Økologiske Have” i Odder. Det är en 20 år gammal visningsträdgård vars syfte är att inspirera och ge besökare rådgivning. Nära ingången finns barnens egna upptäckarvärld med fem sälgkojor. I en del av dem kunde vi hitta stubbar som fungerar som bord, andra som stolar. I en fanns en gryta, en annan en hög med sand.

Pedagogiska inslag: Genom enkla metoder visas hur olika herbicidfria tekniker kan användas för att minska ogräs. Sju olika täckmaterial visas upp och resultatet är uppenbart i testrutorna.

Jag besökte även Frilands småskola med några vänner. Det första vi möttes av var en skylt med texten välkommen och en massa handavtryck som ser ut att vinka till oss.

Väl inne på skolgården upptäcker vi snart att man har utnyttjat det begränsade området maximalt för att möta olika barns behov och upptäcktslust. Från en kulle i mitten har man sikt över hela området. Runt kullen slingrar sig en sandstig i serpentiner. Den är perfekt för att cykla runt i kringelikrokar. På vissa platser finns buskar som ger hemliga hörnor för de som vill vara lite i fred. Till höger i bilden syns sandlådan för de allra minsta. Den ligger dessutom nära skolbyggnaden, vilket skapar trygghet för att fortsätta upptäcka resten av området. Till höger i bilden syns även en avenbokshäck som klippts som en vågig orm. Dessutom har det klippts en tunnel genom ormens pucklar på ca 1 m höjd från marken.

Som om inte det var spännande nog finns även en hinderbana eller kanske man hellre vill kalla den klätterställning. Det mesta är gjort i trä och är utmärkt för att träna barnens balans och styrka. Det är väldigt viktigt att barn tränar upp sig under sin intensiva växtperiod eftersom det även förbättrar deras framtida möjlighet att träna upp sig och behålla en god fysisk hälsa.

De här barnen måste ha väldigt lekfulla vuxna omkring sig eftersom även vägen till skolan kantas av en hinderbana. Här är det balansgång på spångar och rep, rutschbanor och stockar som ”inte nudda golv”-lekplatsen består av. Är det inte fantastiskt vad man kan göra med billiga material?



Leave a comment »

Tidiga pollenväxter för insekter

Så fort solen börjar värma vaknar bin, humlor och andra nyttoinsekter (som till exempel parasitsteklar) från sin vintervila. De är hungriga och behöver hitta mat så snabbt som möjligt för att ge bästa förutsättningar till nästa generation som hjälper oss i trädgårdarna och på lantbruken. Vi kan välja att gynna de växter som avgör om insekterna har större möjligheter att överleva på vår odlingsplats. Insektens tunglängd är en av de saker som spelar störst roll för om de ska kunna komma åt pollen och nektar från olika utformade blommor. Vissa tidig-blommande växter har sitt pollen lättillgängligt för de flesta insekter och dessutom är flera av dem några av våra populäraste prydnadsväxter. Passa på att frossa i vårblommor till nytta och nöje, som exempel:

Snödroppe

Snödroppe. Foto Markus Nilsson.

snödroppe (Galanthus nivalis),
krokus (Crocus vernus),
snöklocka (Leucojum vernum),
tussilago (Tussilago farfara) och
hanplantan av sälg (Salix spp.). Lite senare öppnar sig även sälgens honplanta och lockar pollinatörerna med nektar.

Just pollen innehåller stora mängder protein medan nektar är mer energirikt. Pollen samlas framför allt in för att mata bidrottningen och bisamhällets yngel. Det är även viktigt att insekterna har tillgång till vatten. Ställ gärna ut fågelbad med flacka kanter så att det är lätt att landa och komma åt att dricka för de minsta vännerna i trädgården. Fjärilarna är oftast lite senare med att börja flyga och leta mat. De har helt andra favoritväxter som fullvuxna och larver lever på beroende på art.

Leave a comment »

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Årsmöte och aktivitetsdag med Skogsträdgårdensvänner (2010)

Tid: Lördagen den 13 mars, kl 11.
Plats: Skogsträdgården, Holma, Höör.

Vill du veta mer om hur man designar en skogsträdgård? Vill du engagera dig att utveckla skogsträdgårdar i svenskt klimat? Genom att engagera sig i Skogsträdgårdens vänner och delta i de återkommande aktiviteterna tillsammans med andra entusiaster som har ovanliga odlingskunskaper finns det något nytt att lära sig för alla deltagare. Titta in på hemsidan för att se vad gruppen arbetade med förra året. Om du deltar vid årsmötet är du med och lägger grunden för projekten under 2010.

http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Leave a comment »