Archive for Prydnadsväxter

Tidiga pollenväxter för insekter

Så fort solen börjar värma vaknar bin, humlor och andra nyttoinsekter (som till exempel parasitsteklar) från sin vintervila. De är hungriga och behöver hitta mat så snabbt som möjligt för att ge bästa förutsättningar till nästa generation som hjälper oss i trädgårdarna och på lantbruken. Vi kan välja att gynna de växter som avgör om insekterna har större möjligheter att överleva på vår odlingsplats. Insektens tunglängd är en av de saker som spelar störst roll för om de ska kunna komma åt pollen och nektar från olika utformade blommor. Vissa tidig-blommande växter har sitt pollen lättillgängligt för de flesta insekter och dessutom är flera av dem några av våra populäraste prydnadsväxter. Passa på att frossa i vårblommor till nytta och nöje, som exempel:

Snödroppe

Snödroppe. Foto Markus Nilsson.

snödroppe (Galanthus nivalis),
krokus (Crocus vernus),
snöklocka (Leucojum vernum),
tussilago (Tussilago farfara) och
hanplantan av sälg (Salix spp.). Lite senare öppnar sig även sälgens honplanta och lockar pollinatörerna med nektar.

Just pollen innehåller stora mängder protein medan nektar är mer energirikt. Pollen samlas framför allt in för att mata bidrottningen och bisamhällets yngel. Det är även viktigt att insekterna har tillgång till vatten. Ställ gärna ut fågelbad med flacka kanter så att det är lätt att landa och komma åt att dricka för de minsta vännerna i trädgården. Fjärilarna är oftast lite senare med att börja flyga och leta mat. De har helt andra favoritväxter som fullvuxna och larver lever på beroende på art.

Annonser

Leave a comment »

Vilka ätliga växter trivs i kalkrik jord?

Salvia purpureaFörhoppningsvis har den kalkrika trädgården ett soligt hörn nära köksdörren. Om en sådan plats finns är den perfekt att viga åt kryddväxter. Rabatten anläggs med sandblandad jord för att vatten aldrig ska bli stående under vintern. Växter som kommer att trivas är
dragon (Artemisia dracunculus),
lavendel (Lavandula angustifolia),
oregano
(Origanum vulgare),
mynta
(Mentha ssp.) och
salvia
(Salvia ssp.). De är perenna och klarar av att klippas ner ibland, men gå försiktigt fram och se till att lämna tillräckligt för att plantan ska kunna återhämta sig.

Även många grönsaksväxter trivs med att växa i jord som bildats från kalkrik berggrund.

Sparris (Asparagus officinale) är en flerårig strandväxt från början. Det är därför ganska logiskt att den trivs bäst på sandig jord med högt pH. Havsvatten är som regel svagt basiskt med god tillgång på karbonater. Sparris klarar även av havsvindar som ökar jordens innehåll av salt, NaCl. Eftersom plantorna bildar långa svajande plymer av sitt bladverk kan de må bra av att kupas lite som stöd. Det är viktigt att planera långsiktigt och ge plantorna de förutsättningar som de trivs bäst med eftersom plantorna då kan ge skörd i 30 år eller mer. Sparris är härdig i större delen av landet. Den är fantastiskt vacker som bakgrundsvegetation i en rabatt och dessutom i buketter. Låt den etablera sig väl under 3 år innan skörden börjar och sluta skörda efter midsommar så att plantan hinner återhämta sig inför nästa år.

Rödspräcklig kålKålväxterna  kommer ursprungligen från strandkål av familjen Brassicaceae. Trots förädlingen har de olika arterna och sorterna behållit mycket av sina härdiga egenskaper, vilket har gjort att den är populär hos större delen av jordens befolkning. Kål finns i många färger och former. Den kan vara flerårig, lila, vit, röd och svartaktig. Bara fantasin sätter gränser för hur den kan användas som prydnadsväxt. Många kålsorter klarar av flera minusgrader och snö vilket gör att den är lämplig att odla i hela landet. I Sverige har kålväxterna problem med klumprotsjuka, som är en svamp. Ett högt pH gör att svampsjukdomen inte är lika aggressiv och kålväxterna växer bra under dessa förhållanden. För att minska risken för att sjukdomen ska etablera sig kan det vara bra att vänta 7 år mellan varje gång som kålväxter odlas på samma mark. Det gör att sjukdomens vilsporer hinner svälta bort i bristen på en värd. När fleråriga kålsorter odlas är det ännu viktigare att odla i en jord med högt pH för att undvika att svampen får möjlighet att föröka upp sig.

Bondbönan (Vicia faba) är ettårig och ca 1 m hög. Bönorna kan planteras så fort temperaturen är runt 4-5 grader eftersom de tål lätt frost. Stoppa ner fröna på ca 5 cm djup så plockar inte fåglarna upp dem. Den behöver en näringsrik jord, gärna med en del lera, för att etablera sig ordentligt. Det är en fördel att förse plantorna med ett stöd. När du väljer stöd ska du tänka på att de inte har klängen att hålla sig fast med själva. Man kan även kupa plantorna för att ge dem stadga. De har vita oregelbundna blommor och baljor som kan bli flera decimeter långa. Kanske är det inte bara jag som förundras över deras frodighet och massiva bönskidor?

Purjolök (Allium porrum) trivs bäst på en solig plats med humusrik jord som har ett lite högre pH. Man sår den i brätten vid vårdagjämningen eller tidigare beroende på vart i landet man bor. När frostrisken är över planteras den ut. Purjolök har en lång kultiveringstid, vilket gör att dess silvergråa, yviga blad kan utgöra en vacker kontrast till något färggrant som tex lavendel.

För att rama in trädgården planteras vedartade växter som vind- och insyningsskydd. Bland nötbuskar finns en mängd som föredrar högt pH: Vanlig hassel (Corylus avellana), turkhassel (Corylus colurna), filberthassel (Corylus maxima). Den storfruktiga valnöten (Juglans regia) börjar bli allt vanligare i Sverige. De modernare sorterna har ofta fler valnötter i varje grenspets än de äldre sorterna, vilket ger betydligt större skörd.

caragana arborescensEn spännande växt som ger ätliga ärtor är den gulblommande sibiriska ärtbusken (Caragana arborescens). Den finns i många svenska trädgårdar redan nu, men inte många känner till dess rika, kulinariska värde. Trädet är härdigt, fixerar eget kväve från luften och klarar av en stor bredd i markens pH. Den är både vind- och salttolerant, vilket gör busken till en perfekt lähäck. Som undervegetation till buskar och träd i den kalkrika trädgården kan ramslök (Allium ursinum) planteras. Den sprider sig lätt i lövrik och halvskuggig miljö och påminner om liljekonvalj i sin sirlighet. Ramslökens blommor kan ätas på våren, bladen på sommaren och löken på hösten.

Leave a comment »

Hur lagar man till jordmandel?

Cyperus esculentusJordmandel (Cyperus esculentus) är ett vackert halvgräs som borde odlas i varje trädgård med sandjord. Blommorna är diskret gula med en spretig form och stjälkarna samt bladen blir ca 50 cm höga. Om man etablerar den runt något mer högväxande som jordärtskocka eller kronärtskocka bildar de en vacker helhet tillsammans. Nyttoväxter fungerar ofta alldeles utmärkt som prydnadsväxter om man experimenterar lite med utformningen av odlingsbädden och vågar skapa kontraster. Jordmandel är känslig för frost och behöver grävas upp för vinterförvaring tills mandlarna kan planteras ut igen runt april-maj. Det bästa är om den odlas i sådan omfattning att det går att göra Valencisk mandelmjök på den.

Horchata de chufa (Jordmandelmjölk)
100 g jordmandel
100 g socker
0,5 L vatten
1 cm kanelstängel

Tvätta mandlarna efter skörd och byt vattnet flera gånger tills det blir transparent. Lägg dem i blöt under 12-14 timmar. Tvätta dem igen tills vattnet är transparent. Krama ur dem. Lägg mandlarna i en matberedare eller använd mortel. Tillsätt lite vatten i taget för att undvika att dess olja fäller ut när de krossas. Tillsätt allt vatten när allt har finfördelas och lägg i lite av en kanelstängel. Låt stå i kyla under några timmar. Rör ner sockret tills det löst upp sig. Sila genom en metallsil och därefter läggs ett tyg i silen som vätskan får rinna genom. Förvaras i kylen och serveras kall. Fantastiskt gott!

(Uppdaterad 2010-01-18)

Comments (1) »

Varför tappar Ginkgoträdet alla blad på vinter, trots att den står inomhus?

Ginkgo Biloba är ett lövfällande träd som behöver en viloperiod vintertid.  När antal ljustimmar är begränsat och nätterna långa drar trädet ner näringsämnen från bladen till rot och stam. Bladen blir gula och faller så småningom av. Det bästa är att trädet för stå på en sval plats med mycket ljus. Den ska vattnas mycket sparsamt då den inte har kvar bladens klyvöppningar att avdunsta vatten  genom under dess viloperiod. Till våren, då dagarna blir längre, kommer nya blad. ginkgoblad

Leave a comment »

Vad ska jag göra med min förvuxna änglatrumpet?!!

Man brukar råda att beskära änglatrumpeten (Brugsmansia ssp.) i mars när det börjar bli dags att väcka den, så att den hinner få nya skott som blommar under sommaren. Börja med att beskära torra grenspetsar. Det kan gå alldeles utmärkt att klippa eller såga av stammen på en behändigare höjd, tex. 1,5 m om plantan börjar bli för stor för att vinterförvaras. Stammen kommer då att förgrena sig, förutsatt att inte vilande knoppar vid noderna blir skadade vid beskärningen. Spara de bortklippta bitarna (ca 15 cm långa och helst under 15 mm i diameter, klipp av toppskotten) för att göra nya sticklingar om du vill ha fler plantor. Kom bara i håg vad som är upp och ner! Dessa kan rotas både i vatten eller direkt i såjord. Det är viktigt att täcka över sticklingarna med en plastpåse eftersom den obefintliga roten inte kan ta upp vatten ur jorden än. Lyft av påsen i bland för att vädra och titta till dem. Den stora plantan behöver flitig gödning eftersom den växer väldigt fort, dessutom trivs rötterna med en stor behållare.

Aprikos_änglatrumpet

Plantans blad ger växten energi genom fotosyntesen, vilket gör att växten kan växa sig stor och frodig för att sedan övervintra. Den stora mängden vatten som går åt gör att massor av vattenlöslig näring dras upp från roten och ända ut till blad och blomma. Beskär därför inga blad med avsikt att öka blomningen.

Leave a comment »

Varför torkar Tazett blommorna in?

Tazett plantan (Narcissus papyraceus) har blivit en populär julblomma i Sverige. Den är väldigt vacker med sina skira väldoftande blommor och är ganska lättodlad. Den blommar egentligen på våren när jorden och lutazettften är riktigt fuktig i sitt naturliga habitat. Vi sätter i gång lökarna under den torra vintern genom att ge dem vatten och värme. Vissa odlar dem i lecakulor eller småsten för att vara säkra på att dräneringen är tillräcklig och att knölarna inte ruttnar. Andra odlar i torvrik såjord med dränering i botten på krukan. Båda teknikerna fungerar bra. Ingen näring ska tillsättas då knölen har all näring den behöver inlagrad från förra sommaren. Den mår bra av att få direkt solljus så att bladen utvecklas väl och får ordentligt med energi genom fotosyntesen. När blomningen har kommit i gång förlängs blomningsperioden om plantan står i ett svalare rum utan direkt solljus. Blommorna riskerar annars att torka in och vissna i förtid. Om man har tid och vilja så mår blommorna bra av att bli lätt duschade med vatten en gång om dagen

Leave a comment »