Archive for Agroforestry

Hur skapar man en skogsträdgård?

Hur du kan gå tillväga ”steg för steg” och även tips på vegetation för den tidiga tillväxtfasen

Det finns naturligtvis många idéer för hur man ska gå till väga, men här är de viktigaste riktlinjerna som jag tror kan behövas för att underlätta skapandet av trädgården.

Pepparrot (Armoracia rusticana) föreslås som undervegetation i den nya skogsträdgården.

Steg 1) Göra en analys där platsen mäts upp och ritas av som den ser ut innan du börjar gräva. På kartan ritar du in befintliga träd, stenar, väderstreck och kupering. Kartan blir din baskarta. Därefter gör du en zonanalys där du kartlägger tex var det blåser i från, hur skuggorna faller, vilket pH har jorden, var eventuellt buller hörs från eller där du vill hindra insyn. All den här informationen förs in på ett transparenta papper som kan läggas över baskartan. Du kan även anställa en permakulturdesigner för att göra den här delen av jobbet.

Steg 2) Gör en lista över alla de träd, buskar, perenner och annueller du vill odla. I tabellen skriver du in hur höga och breda de är, föredrar de sol/skugga, har de specifika pHpreferenser etc. Därefter ritar du in dem med tanke på vart de passar i dag och om tex 20 år.

Rabarber (Rheum rhabarbarum)

Steg 3) Skaffa växterna som du vill etablera på sensommaren eller hösten, om försäljaren inte rekommenderar att de planteras på våren. Höstplantering gynnar rottillväxten eftersom jorden fortfarande är varm och ordentligt genomfuktad. När du förbereder för plantering bör du samla på dig tidningar och halm. Du gräver bort all ytvegetation på ca 1 kvadratmeters cirkel och luckrar jorden till ca 50 cm djup. Forma en kulle så att träd och buskar står något högre efter som de senare sjunker ner något då jordens mull bryts ner. Sätt dit din växt och tänk på att de flesta vedartade växter trivs bäst om jordytan förblir på samma höjd som när den växte i kruka. Täck den bara marken runt trädet med tidningspapper och göm det under halm.

Sparris (Asparagus officinalis)

Steg 4) När en skogsträdgård etableras är träden små och det finns rikligt med solbelysta ytor mellan dem. Det gör att ogräsen frodas och kan bli ett stort problem… eller så använder man de öppna ytorna till något som ger finfina ätliga växter! Det är ett perfekt läge att etablera perenner som vill stå i sol och växa utan allt för mycket konkurrens. Det tar flera år innan de börjar trivas sämre med trädens konkurrens. Förhoppningsvis har man då haft möjlighet att förbereda en annan plats som de kan flyttas till. Gräv planteringsgropen och täck jordytan på samma sätt som då träd och buskar planteras. Snabbväxande perenna grönsaker trivs med att få näringsrik kompostjord nermyllad runt växtplatsen då de kommit igång att växa ordentligt.

Här kommer några förslag att inspireras av:

Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus)

Pepparrot (Armoracia rusticana)
Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)
Rabarber (Rheum rhabarbarum)
Sparris (Asparagus officinalis)
Libbsticka (Levisticum officinalis)
Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus) är en delikat gulblommande lilja vars blomma även har en utsökt smak att äta som sallad, vilket inte många känner till.

Annonser

Leave a comment »

Undervegetation i en skogsträdgård

Asiatisk jordärtskocka (Stachys affinis)

Under juni befann jag mig på Jylland och passade på att besöka den 20 år gamla ekologiska visningsträdgården ”Landscenter for Praktisk Økologi”

Trädgården består av många olika delar av vilken jag fastnade alldeles speciellt för en, skogsträdgården.  Den stora variationen av undervegetation till träd och buskar gav flera nya tips. Det som är gemensamt för dem alla är att de tål halvskugga och är perenner.

-På fotot ser vi en asiatisk jordärtskocka eller korogi som den också kallas (Stachys affinis). Den får delikata vita knölar som skördas sent på hösten, men är till skillnad från både jordärts- eller kronärtskockan från familjen Laminaceae och liknar snarare en mynta. Jag odlar den själv sen förra året, men har ännu premiärsmakningen att se fram emot. Plantan blir ca 25 cm hög och trivs att växa i sol eller halvskugga.

Vinbär (Ribes nigrum) och smultron (Fragaria vesca)

Vinbär (Ribes nigrum) med smultron (Fragaria vesca) under känns som en given vinnarkombination. Smultron ger ganska tidig skörd och vinbär lite senare, så nyttan sträcker sig över hela säsongen. Här är bäddarna skapta i trianglar för att minska risken att gräsklipparen går för nära stammen. Både vinbär och smultron trivs i sol och halvskugga.

– På liknande sätt används även jordgubbar (Fragaria X ananassa) som sprider sig med utlöpare och håller borta många andra växter under trädets krona om man ser till att den etablerar sig väl.

Guldhallon (Rubus xhantocarpus)

– En planta som tidigare varit okänd för mig är guldhallon (Rubus xhantocarpus). Den är en hallonsläkting från Kina som blir ca 20 cm hög och brer ut sig snabbt med rotskott. Frukterna behöver hela juli till augusti för att mogna, men därefter kan man njuta av den aromatiskt apelsinaktiga smaken. För att försäkra sig om god pollinering bör man plantera mer än en klon.

Skriv gärna en kommentar här om fler ätliga växter som ännu inte nämnts på den här bloggen. Tänk på aspekter som perenn och skuggtålig för att de ska kunna etablera sig utan så mycket insatts från oss.

Leave a comment »

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Årsmöte och aktivitetsdag med Skogsträdgårdensvänner (2010)

Tid: Lördagen den 13 mars, kl 11.
Plats: Skogsträdgården, Holma, Höör.

Vill du veta mer om hur man designar en skogsträdgård? Vill du engagera dig att utveckla skogsträdgårdar i svenskt klimat? Genom att engagera sig i Skogsträdgårdens vänner och delta i de återkommande aktiviteterna tillsammans med andra entusiaster som har ovanliga odlingskunskaper finns det något nytt att lära sig för alla deltagare. Titta in på hemsidan för att se vad gruppen arbetade med förra året. Om du deltar vid årsmötet är du med och lägger grunden för projekten under 2010.

http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Leave a comment »

Agroforestry

Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.

Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.

Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.

Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.

Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se

Välkommen!

Leave a comment »