Archive for Ätliga växter

Vad är det som inspirerar till att stadsodla?

Enskifteshagen juli 2010

Just nu blir allt fler inspirerade att odla upp grönytor med ätliga växter i städerna runt om i världen. Orsakerna varierar beroende på vem du frågar. Här i Malmö har vi märkt att odling på allmän plats drar till sig nyfikenhet, vilket gör det till en trevlig social aktivitet. När alla får vara med att plantera och skörda så tar fler på sig ansvaret att vårda platsen. Vi märker även att det finns ett sug efter kunskap om hur mat odlas.

I Bronx i U.S.A. kämpar bland annat Majora Carter med att använda stadsgrönska och kollektivtrafik för att vända en otrolig misär till något som skapar stolthet över bostadsområdetområdet.  Kolla hennes otroligt starka presentation på TEDtalks genom att klicka på länken. Här ser vi hur ekologisk restaurering ger innevånarna en mer mänsklig stad i ett område som politikerna hade gett upp hoppet om. Alla stadsplanerare borde se hennes inlägg.

Stadsodling i Havana

I Havana, där 1/3 del av Cubas befolkning bor, tvingades man utveckla självförsörjningen från slutet av 80-talet när Ryssland drog in sitt stöd och U.S.A. upprätthöll sin blockad. Det gick inte att importera mat och inte heller olja, syntetiskt producerad gödning eller pesticider. Det ända alternativet var att odla med ekologiska metoder med få maskiner och fler händer. Ödetomter odlades upp av grannar och områdena runt staden utvecklades. Nu säljs grönsakerna på de lokala marknaderna. BBC´s dokumentär ”Urban food growing in Havana” syftar till att ge oss inspiration till att utveckla våra västerländska städers ytor för urban eller periurban odling.

I staden Todmorden, Storbritannien inspireras man av omställnings-rörelsen som går ut på att minska oljeberoendet. Helt enkelt börja ställa om samhället för en framtid utan olja.

Odlar även du på kollektivt ägda grönområden? Vad är din drivkraft?

Leave a comment »

Hur skapar man en skogsträdgård?

Hur du kan gå tillväga ”steg för steg” och även tips på vegetation för den tidiga tillväxtfasen

Det finns naturligtvis många idéer för hur man ska gå till väga, men här är de viktigaste riktlinjerna som jag tror kan behövas för att underlätta skapandet av trädgården.

Pepparrot (Armoracia rusticana) föreslås som undervegetation i den nya skogsträdgården.

Steg 1) Göra en analys där platsen mäts upp och ritas av som den ser ut innan du börjar gräva. På kartan ritar du in befintliga träd, stenar, väderstreck och kupering. Kartan blir din baskarta. Därefter gör du en zonanalys där du kartlägger tex var det blåser i från, hur skuggorna faller, vilket pH har jorden, var eventuellt buller hörs från eller där du vill hindra insyn. All den här informationen förs in på ett transparenta papper som kan läggas över baskartan. Du kan även anställa en permakulturdesigner för att göra den här delen av jobbet.

Steg 2) Gör en lista över alla de träd, buskar, perenner och annueller du vill odla. I tabellen skriver du in hur höga och breda de är, föredrar de sol/skugga, har de specifika pHpreferenser etc. Därefter ritar du in dem med tanke på vart de passar i dag och om tex 20 år.

Rabarber (Rheum rhabarbarum)

Steg 3) Skaffa växterna som du vill etablera på sensommaren eller hösten, om försäljaren inte rekommenderar att de planteras på våren. Höstplantering gynnar rottillväxten eftersom jorden fortfarande är varm och ordentligt genomfuktad. När du förbereder för plantering bör du samla på dig tidningar och halm. Du gräver bort all ytvegetation på ca 1 kvadratmeters cirkel och luckrar jorden till ca 50 cm djup. Forma en kulle så att träd och buskar står något högre efter som de senare sjunker ner något då jordens mull bryts ner. Sätt dit din växt och tänk på att de flesta vedartade växter trivs bäst om jordytan förblir på samma höjd som när den växte i kruka. Täck den bara marken runt trädet med tidningspapper och göm det under halm.

Sparris (Asparagus officinalis)

Steg 4) När en skogsträdgård etableras är träden små och det finns rikligt med solbelysta ytor mellan dem. Det gör att ogräsen frodas och kan bli ett stort problem… eller så använder man de öppna ytorna till något som ger finfina ätliga växter! Det är ett perfekt läge att etablera perenner som vill stå i sol och växa utan allt för mycket konkurrens. Det tar flera år innan de börjar trivas sämre med trädens konkurrens. Förhoppningsvis har man då haft möjlighet att förbereda en annan plats som de kan flyttas till. Gräv planteringsgropen och täck jordytan på samma sätt som då träd och buskar planteras. Snabbväxande perenna grönsaker trivs med att få näringsrik kompostjord nermyllad runt växtplatsen då de kommit igång att växa ordentligt.

Här kommer några förslag att inspireras av:

Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus)

Pepparrot (Armoracia rusticana)
Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)
Rabarber (Rheum rhabarbarum)
Sparris (Asparagus officinalis)
Libbsticka (Levisticum officinalis)
Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus) är en delikat gulblommande lilja vars blomma även har en utsökt smak att äta som sallad, vilket inte många känner till.

Leave a comment »

Undervegetation i en skogsträdgård

Asiatisk jordärtskocka (Stachys affinis)

Under juni befann jag mig på Jylland och passade på att besöka den 20 år gamla ekologiska visningsträdgården ”Landscenter for Praktisk Økologi”

Trädgården består av många olika delar av vilken jag fastnade alldeles speciellt för en, skogsträdgården.  Den stora variationen av undervegetation till träd och buskar gav flera nya tips. Det som är gemensamt för dem alla är att de tål halvskugga och är perenner.

-På fotot ser vi en asiatisk jordärtskocka eller korogi som den också kallas (Stachys affinis). Den får delikata vita knölar som skördas sent på hösten, men är till skillnad från både jordärts- eller kronärtskockan från familjen Laminaceae och liknar snarare en mynta. Jag odlar den själv sen förra året, men har ännu premiärsmakningen att se fram emot. Plantan blir ca 25 cm hög och trivs att växa i sol eller halvskugga.

Vinbär (Ribes nigrum) och smultron (Fragaria vesca)

Vinbär (Ribes nigrum) med smultron (Fragaria vesca) under känns som en given vinnarkombination. Smultron ger ganska tidig skörd och vinbär lite senare, så nyttan sträcker sig över hela säsongen. Här är bäddarna skapta i trianglar för att minska risken att gräsklipparen går för nära stammen. Både vinbär och smultron trivs i sol och halvskugga.

– På liknande sätt används även jordgubbar (Fragaria X ananassa) som sprider sig med utlöpare och håller borta många andra växter under trädets krona om man ser till att den etablerar sig väl.

Guldhallon (Rubus xhantocarpus)

– En planta som tidigare varit okänd för mig är guldhallon (Rubus xhantocarpus). Den är en hallonsläkting från Kina som blir ca 20 cm hög och brer ut sig snabbt med rotskott. Frukterna behöver hela juli till augusti för att mogna, men därefter kan man njuta av den aromatiskt apelsinaktiga smaken. För att försäkra sig om god pollinering bör man plantera mer än en klon.

Skriv gärna en kommentar här om fler ätliga växter som ännu inte nämnts på den här bloggen. Tänk på aspekter som perenn och skuggtålig för att de ska kunna etablera sig utan så mycket insatts från oss.

Leave a comment »

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Årsmöte och aktivitetsdag med Skogsträdgårdensvänner (2010)

Tid: Lördagen den 13 mars, kl 11.
Plats: Skogsträdgården, Holma, Höör.

Vill du veta mer om hur man designar en skogsträdgård? Vill du engagera dig att utveckla skogsträdgårdar i svenskt klimat? Genom att engagera sig i Skogsträdgårdens vänner och delta i de återkommande aktiviteterna tillsammans med andra entusiaster som har ovanliga odlingskunskaper finns det något nytt att lära sig för alla deltagare. Titta in på hemsidan för att se vad gruppen arbetade med förra året. Om du deltar vid årsmötet är du med och lägger grunden för projekten under 2010.

http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Leave a comment »

Vilka växter lämpar sig för balkongodling?

En balkong eller en bakgård har begränsat med plats vilket gör att det är praktiskt att odla på höjden. Kanske även du har fantiserat om att bo i ett område där växter klättrar upp längs väggar, stuprännor och balkonger. Tänk dig då att alla växter som klättrar uppåt ger något ätligt…mmm. Inte alldeles fel kanske?

Analys

Olika växter lämpar sig för olika förhållanden, vilket gör att man ska analysera växtplatsen noggrant innan man planterar. Då är chansen stor att både ögat och smaklökarna blir nöjda.  Hur mycket sol vill plantan ha? Hur mycket vind klarar den av? Det är alltid en fördel om man kan plantera i en näringsrik odlingsbädd, men annars kan en en stor kruka eller låda fungera. Baljor och tunnor kan också gå bra, men se alltid till att göra hål en liten bit upp på sidan så att några centimeter vatten kan magasineras efter regn eller vattning. Glöm inte att lägga in dräneringsmaterial som lecakulor, stenar, nötskal eller snäckskal. Det kan vara en fördel att odla i lätta, men mycket isolerande krukor som Lindesbergskrukan. De finns i ordentligt stora varianter som liknar rustik sten. Ta dessutom reda på hur växterna klättrar för att ge dem det stöd som de trivs med.

Växtförslag

Blomsterböna

Rosenböna, blomsterböna (Phaseolus coccineus) har en lysande röd eller lilaktig blomma med stort dekorativt värde. Bönan är en  klättrande perenn ört, men odlas nästan alltid som ettårig. Plantan utvecklar en kraftig rot som den lagrar in näring i för övervintring. Den stärkelserika roten äts som grönsak av vissa folk. Hela den platta baljan kan ätas, men bör kokas minst 10 minuter först. Rosenbönans stjälk slingrar sig runt störar och snören för att nå ända upp till 3,5 meter.

Störböna, brytböna, kokböna, vaxböna (Phaseolus vulgaris var. vulgaris) odlas för sina bönskidor men även bladen äts på många ställen. Försäkra dig om att du har införskaffat den typ som slingrar sig och inte busktypen. Den slingrande kan växa upp till 3 meter hög. Bladen kan vara gröna eller purpurfärgade och blommorna är vita, rosa eller purpurfärgade. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade vilket gör dem till ett attraktivt blickfång. De måste alltid kokas minst 10 minuter eftersom det oskadliggör ämnen som annars ger stor risk för svåra magbesvär.

Ärt

Ärter (Pisum sativum) innefattar sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Plantan kan bli upp till 2 meter lång och är ettårig. Ofta kan man redan efter 60 dagar skörda ärtskidorna. Innan ärtorna hunnit mogna kan hela skidan ätas rå. Därefter äts bara ärtorna. De flesta typerna har kraftiga klängen vilket gör att de har lätt för att själva fästa sig i trådar som vi förser den med. Plantan mår bra i lätt skugga och lite svalare förhållanden vilket gör att den borde trivas som allra bäst i österläge där solen går upp. Det ger den sol utan att odlingsplatsen värms upp för mycket. Plantan trivs med en mullrik jord.

Tomat (Solanum lycopersicum) är egentligen en flerårig planta som blir många meter lång. Tomater gillar många ljustimmar och lämpar sig därför för söderläge. Plantan har inga egna klängen eftersom den utvecklats för att krypa fram på marken. Bind upp den löst i stuprännan eller balkongposten. Var noggrann med att införskaffa den typ som fortsätter växa på höjden tills frosten dödar av den, d.v.s. ingen busktomat. Tomatplantan behöver många liter vatten varje morgon och kväll så det är en fördel att odla den i marken eller annars i största möjliga odlingslåda. Se till att blanda in rejält med näringsrik kompostjord eller brunnen gödsel i jorden. Om plantans äldre blad gulnar under sommaren mår plantan bra av att vattnas med kompostvatten eller utspädd urin. Locka dit hunden! Perfekt om man spär ut med vatten direkt efter!

Kameleontbuske

Kameleontbuske (Actinidia kolomikta)  är en släkting till kiwin men betydligt härdigare då den växer vilt i bland annat östra Ryssland och Sibirien. Den beräknas åtminstone vara härdig till zon 3 i Sverige. Plantan har ett flerfärgat lövverk vilket gör att den ofta odlas som prydnadsväxt hos oss, men den har även goda frukter. Det är viktigt att ha både en han- och en honplanta för att det ska kunna bli någon frukt. Plantan ska helst planteras på en innergård där vinden dämpas. Kameleontbusken bör spaljeras eller på annat sätt få stöd. Den växer långsamt under de första åren, men blir med tiden 7 meter lång. Jorden bör vara fuktighetshållande men väldränerad. Plantan kan odlas i både sol och halvskugga.

Vinranka (Vitis vinifera) är en flerårig lian som kan bli 35 meter lång. Den har klängen som lätt snurrar fast sig i snören som sätts upp åt den. Soliga söderlägen på en skyddad innergård är att föredra. Beskär plantan efter behov. Vill du ha lummig grönska med få druvor så klipper du mindre. Vill du ha mer druvor tar du bort alla rankor som inte har påbörjat en klase under försommaren. Bladen kan användas till att göra vindolmar.

Har du fler tips på vad vi kan odla på höjden i staden och avnjuta på tallriken?

Leave a comment »

Stadsnaturen som ett pedagogiskt verktyg

Hur ska vi få stadens barn att växa upp med en förståelse för att biodiversitet och fungerande ekosystem är basen för allt liv? Hur kan vi väcka en lust att lära sig mer om respekt för naturen och alla varelsers givna rätt att leva i den?

Den svenska dokumentären Citynaturen är just en sådan satsning (tyvärr bortplockad från SVTplay). Ofta tänker vi på naturen som oförändrade landskap och vilda djur. Staden å andra sidan är en konstruerad miljö, artificiell och tillrättalagd av människan. Men stämmer det? Kanske är staden lika levande som en skog eller äng men med djur som har anpassat sig till de urbana förhållandena.

Ler- och halmtegelstenar som barnen har tillverkat ligger staplade i stallfönstret. Stallväggarna som är synliga i bilden har byggts av lera och halm som barnen blandat och kompakterat i omgångar.

St Hansgården mitt i Lund har sedan 40 år tillbaka funnits en plats där barnen står i centrum. För att optimera platsens nytta gjorde man en permakulturdesign med en behovs- och resursanalys. Man kom fram till att runt gården bor barn av alla möjliga kulturer och nationaliteter. Vad förenar alla barn? De behöver få känna sig behövda och hitta en plats där de känner sig hemma, speciellt om det är stökigt hemma. De besökande barnen är en av platsens resurser vilket gör att de tillsammans med  snickare och pedagoger har byggt upp något som närmast kan liknas vid en liten bondgård. Beteshagar, hus och växter har placerats för att optimera solinstrålningen, öka biodiversiteten och ge möjlighet att lära sig om kulturhistoria. 1000-tals barn från olika skolklasser besöker platsen för att undervisas varje förmiddag och 100-tals kommer för att hjälpa till med att ta hand om djuren efter skolan.

Här i Malmö där jag befinner mig arbetar engagerade människor med projektet ”lärande liv” där man håller på att skapa ett naturcentra i staden. I ett existerande orangerie har man installerat en bikupa så att barnen kan lära om pollinatörer och får ta del av spänningen med att se dem tillverka honung. Det kommer satsas på att odla ätliga växter från många olika kulturer för att ge samhörighet och glädje kring det växande livet. Man tar även till vara på vindenergi genom en vindboll på taket. Flera nya tjänster för motiverade naturpedagoger skapas och projektet kan bli hur bra som helst.

Trästubbens vilda natur mitt i Köpenhamn

Den kommunala Saxoparken på Vesterbro i Köpenhamn har delvis omformats till vild naturträdgård. På så vis har man skapat möjligheter för olika naturupplevelser på ett litet område. Man har använt sig av permakulturens designprinciper vid utformningen för att uppnå en platsspecifik design. Här kan de yngsta få förståelse för miljö och vår relation till naturen. På platsen finns en byggnad som man kallar trädstubben och det är också namnet på deras hemsida. www.traestubben.com

I Köpenhamn finns 8 skolträdgårdar där alla barn har möjlighet att odla blommor och grönsaker på fritiden eller med klassen på skoltid. Till sin hjälp har de erfarna trädgårdsmästare som hjälper till vid sådd och ser skillnad på det som såtts och det som kallas ogräs. Det finns både lekplatser och viloplatser. Allteftersom säsongens primörer mognar skördas rabarber, äpplen och purjolök som barnen tar med hem. Målet är att bevara och sprida kunskapen genom förmedling och vidareutveckling.

Visst är det härligt när att hitta inspirerande oaser på de mest oväntade platser? Den som söker finner!

Leave a comment »