december 15, 2009 · Arkiverad under Agroforestry, Ätliga växter, Ekologi, Klimatrelaterad, Nyttoinsekter, Stadsodling · Tagged 10 000 trees, COP15, ekosystem, erosion, habitat, humus, International Permaculture Council, klimaforum, koldioxidutsläpp, permaculture tv, permakultur, skogsträdgård, skogsträdgårdens vänner, Tony Andersen, torka, växtnäringsläckage
Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.
Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.
Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.
Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.
Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se
Välkommen!
december 15, 2009 · Arkiverad under Ekologi, Klimatrelaterad · Tagged Biochar, Biofuel watch, Deepak Rughani, international biochar initiative, klimaforum, PAH, Risker med biochar, Terra preta, träkol, UNEP, Växthuseffekten
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om fördelar med terra preta som den svarta jorden heter på portugisiska eller biochar som den engelskspråkiga delen av världen kallar träkolet som ger jorden dess färg. Fler än jag har anat möjligheten till stora miljövinster vid användandet av förkolnat organiskt material. Risken för att vi närmar oss en punkt då vi inte kan hindra atmosfärens uppvärmning gör att många vill skala upp metoden för att binda stora mängder koldioxid så snart som möjligt. Till exempel uppskattar International Biochar Initiative att träkol från organiskt avfall kan binda in 3,7 Gigaton koldioxid per år.
Under Klimaforum i Köpenhamn varnade den brittiske ekologen och miljökonsulten Deepak Rughani vid Biofuel watch för att vi behöver mer forskning på området. Även rapporter från Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) manar till försiktighet. Man vill att ordentliga undersökningar ska göras för att se om det går att visa på en tydligt större mängd inlagrad kol med tekniken i förhållande till det som frigörs vid produktion, förbränning och applicering. Det finns allt för få noggranna undersökningar gjorda om biochar, men redan nu har man identifierat några problem. När kolet appliceras eller blandas in i jordar i andra klimat än regnskogen virvlar sot upp i luften, vilket är en av de största orsaken till det vi kallar växthuseffekten. Sotet ökar även värmeabsorptionen då det lägger sig på snö och is vilket skyndar på dess avsmältning. Det kol som stannar i jorden ger upphov till en hög mikrobiell aktivitet som verkar kunna påskynda nedbrytningen av jordens humus, enligt Deepak. Dessutom varnade han för att den småskaliga produktionen av kol riskerar ge upphov till cancerframkallande PAH (polyaromatiska kolväten). Troligen är det den höga luftfuktigheten som har gjort att metoden har fungerat så fantastiskt bra i delar av Amazonas.
Råbergs Ekorådgivning 