Archive for Klimatrelaterad

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Svenska försök med kolinlagring

Mina inlägg om biochar (som du hittar här och här) har fått bland annat David Andersson,  på företaget Ecoera, att kontakta mig angående ett försök som de utförde, med bland annat Chalmers, under 2009. Kanske är det här det största försök som hittills gjorts i Sverige och kunskapen om det kan förmodligen inspirera fler att göra mer omfattande mätningar och fleråriga analyser. Hör av dig om du känner till fler försök där förhållandena kan liknas vid de svenska.

Försökets upplägg
En resenär som räknat ut att hans flyg till och från Cubas Havanna släppte ut 2,65 ton koldioxid finansierade det här försöket med att plöja ner 1,1 ton finfördelad kol i åkermark på en försöksplats. För att minska kolpartiklarnas flyktighet blandades de med kalksten och applicerades på våren i en växande höstgröda med en fastgödselspridare. I det här försöket användes avrens som blir över vid processering av spannmåls som genomgick pyrolys. Biprodukterna, syngas och värme, användes av företaget som utförde processen. Ingen livscykelanalys för processen utfördes, men skulle kunna vara intressant att presentera i framtida undersökningar för att se energiåtgång och koldioxidekvivalenter för processens olika steg. Man valde att mäta det odlade spannmålets strålängd som indikation på snabb effekt. De första mätningarna visade på 9,6% tillväxt i strålängd jämfört med kontrollytan som inte fått kol tillsatt. Efter skörden plöjdes kolet ner under hösten.

Biochar processen

Framtida utmaningar och möjligheter
Man vill experimentera vidare med rötrester från biogas, men det ligger längre fram i tiden. David och jag resonerade även om möjligheten att odla upp åkerkanten med Salix som skördas med några års mellanrum för att genomgå pyrolys. Salix kan skördas på det sättet under mer än 15 år och kräver väldigt lite skötsel. Dessutom skapar odlingen perenna habitat för övervintrande nyttodjur och rötterna tar upp näringsämnen som rör sig genom markprofilen. En mycket viktig aspekt av biochartekniken är just att det som förkolnas bör vara en restprodukt för att göra användningen hållbar ur ekologiskt perspektiv.

Mobil pyrolysanläggning
Forskaren Lars Hylander vid Uppsala Universitet har fått finansiering för att börja utveckla en mobil pyrolysanläggning. Målsättningen är att när den börjat serietillverkas blir det möjligt för professionella odlare såväl som hobbyodlare att kola sly eller andra biologiska restprodukter som annars bränns upp utan att tas till vara på. Använd länken för att kontakta honom om du vill veta mer.

Leave a comment »

Agroforestry

Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.

Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.

Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.

Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.

Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se

Välkommen!

Leave a comment »

Risker med biochar

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om fördelar med terra preta som den svarta jorden heter på portugisiska eller biochar som den engelskspråkiga delen av världen kallar träkolet som ger jorden dess färg. Fler än jag har anat möjligheten till stora miljövinster vid användandet av förkolnat organiskt material. Risken för att vi närmar oss en punkt då vi inte kan hindra atmosfärens uppvärmning gör att många vill skala upp metoden för att binda stora mängder koldioxid så snart som möjligt. Till exempel uppskattar International Biochar Initiative att träkol från organiskt avfall kan binda in 3,7 Gigaton koldioxid per år.

Under Klimaforum i Köpenhamn varnade den brittiske ekologen och miljökonsulten Deepak Rughani vid Biofuel watch för att vi behöver mer forskning på området. Även rapporter från Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) manar till försiktighet. Man vill att ordentliga undersökningar ska göras för att se om det går att visa på en tydligt större mängd inlagrad kol med tekniken i förhållande till det som frigörs vid produktion, förbränning och applicering. Det finns allt för få noggranna undersökningar gjorda om biochar, men redan nu har man identifierat några problem. När kolet appliceras eller blandas in i jordar i andra klimat än regnskogen virvlar sot upp i luften, vilket är en av de största orsaken till det vi kallar växthuseffekten. Sotet ökar även värmeabsorptionen då det lägger sig på snö och is vilket skyndar på dess avsmältning. Det kol som stannar i jorden ger upphov till en hög mikrobiell aktivitet som verkar kunna påskynda nedbrytningen av jordens humus, enligt Deepak. Dessutom varnade han för att den småskaliga produktionen av kol riskerar ge upphov till cancerframkallande PAH (polyaromatiska kolväten). Troligen är det den höga luftfuktigheten som har gjort att metoden har fungerat så fantastiskt bra i delar av Amazonas.

Comments (3) »

Natur- eller faunapassager

När människan formar stad och land sker en fragmentering av landskapet. De vilda och mer eller mindre ostörda områdena blir färre och allt längre ifrån varandra. Det ger problem för djur som måste kunna gå i ide under vintern och hitta vatten under högsommaren. Dessutom blir djur med små habitat inavlade och därigenom försvagade. Även växter behöver möjligheten att korspollineras och förflytta sina frön till nya habitat för att minska risken för artens utrotning. Klimatförändringar kommer ytterligare att förstärka behovet av förflyttning till lämpligare habitat.

I år (2009) har 44 366 viltolyckor rapporteras i Sverige, se statistik från Nationella viltolycksrådet. Ett sätt att förenkla djurens förflyttning mellan naturområden och minska risken för olyckor är att skapa naturpassager. Det finns flera olika typer av passager. Företaget Viacon tillhandahåller illustrationer av olika lösningar för viltpassage och en informativ pdf finns att ladda ner från deras hemsida.

Naturbro

Holländsk viltbroMan har sett stora framgångar där broar byggts över motorvägar, förutsatt att de ger ett naturtroget intryck. Genom att örter och buskar etableras upplever inte djuren att de kommer utanför sitt habitat. Broarna ska gärna vara 20-40 meter breda eller mer så att både rovdjur och bytesdjur vågar passera. Risken för att djuren ska komma ut på motorvägen minskar genom att staket ramar in passagen. Bilderna är från en Engelsk naturbro.

Bro med staketDen här typen av naturpassage finns även på många ställen i USA, där det har fungerat framgångsrikt. På vissa ställen fungerar de  som kombinerade passager för människor under dagen och för vilda djur under natten. Tyvärr bromsas en del projekt på grund av att byggkostnaderna är höga, eftersom vissa redan existerande vägar har upp till 12 filer. I Sverige har vi som tur är inte den problembilden. Här finns ekonomiska möjligheten att beakta viltolyckor och minskande biodiversitet.

Tunnel

Ett annat alternativ som testats är tunnlar under vägar. Skillnader mellan en tunnel och en bro, förutom den uppenbara strukturen, är att tunneln lätt blir översvämmad, det finns en risk för oljeutsläpp och höga koncentrationer av vägsalt. Jag gissar att framförallt reptiler har problem med att ta sig igenom vatten som blandats med olja och salt. Det är även troligt att små däggdjur som igelkottar kan ta skada. Större däggdjur borde kunna ha stor nytta av den här typen av passage då de har väldigt lite kontakt med eventuella föroreningar.

Korridorer i landskapet

Nära vattendrag översvämmas ofta marken när snö smälter, vilket riskerar att  eroderad marken. Det problemet kan minskas genom att hålla området runt kantzonerna bevuxna med träd och buskar. Eftersom många djur helst undviker att korsa öppna ytor, skulle en ostörd remsa längs med större vattendrag kunna fungera som en förflyttningskorridor mellan större habitat. Som med naturbroarna är det viktigt att korridoren är tillräckligt bred för att ge djuren skydd att våga använda den. Skuggade vattendrag har även visat sig ge högre överlevnad hos lax.

Att optimera naturpassagens positionering

För att veta var den optimala platsen för naturpassagen är har Brad McRae från ”skogsbruksskolan” i USA utvecklat en beräkningsmodell, med hjälp av andra forskare vid Northern Arizona University och the National  Center for Ecological Analysis and Synthesis. Han tänker sig ett fragmenterat landskap med flöden av olika djurs och växters genpooler. Flödet sker åt många håll från habitatet, men stöter på olika starka hinder beroende på områdets karaktär. Undermåliga habitat eller människoskapta barriärer ger ett sämre genomflöde än genom ett habitat som är mer optimerat. Genom att öka förflyttningsmöjligheterna ökar chansen för överlevnad vid till exempel klimatförändringar och skogsbränder.

Planera asymmetri
Ofta tänker vi i symmetriska mönster, vilket gör att även vår föreställning av djurs rörelsemönster påverkas. I realiteten blir ekosystemets stabilitet högre om det finns utrymme för fler och oregelbundna passager. Forskarna Matthew Holland och Alan Hastings har genom att studera naturliga ekosystem skapat modeller som bekräftar att de asymmetriska naturpassagesystem med inbyggda inslag av slump har en vital roll på populationer. Troligtvis är största möjliga variation i de sammankopplade bryggorna mellan habitat det som ger de stabilaste ekosystemen.

Uppdaterad 2010.01.06.
Uppdaterad 2010.02.23.

Leave a comment »

Att försörja en stadsbefolkning med mat

Varje dag serveras 30 millioner måltider i en stad med Londons storlek och innevånarantal. Vart kommer all mat i från? Arkitekten Carolyn Steel tar upp diskussionen om det dagliga miraklet som sker då stadens innevånare mättas och hon visar hur antika matrutter skapade den moderna världen.  Se hennes presentation på TEDtalks.

Föredraget väcker många frågor..

Vad skulle kunna hota stadens leverans av mat? Det som ligger närmast är sabotage i någon form av krigsföring, men med tanke på Sveriges politiska positionering kan angreppet troligen inte förväntas anta en så stor skala att en stor del av matförsörjningen upphör abrupt. Ett troligare scenario är en successiv höjning av priset på drivmedel när den fossila oljan börjar fasas ut. Energi kommer fortsätta produceras även därefter, men den kommer att kosta mer. Det skulle naturligtvis få till följd att produktions- och transportkostnader för livsmedel skulle gå upp.  För att minska matkostnaderna och säkra försörjningen kommer stadsodling troligen att vara mycket viktigt. Agronom och redaktör Karin Jansson skriver i tidningen Odlaren (nr 3,  2009) att hälften av all vår mat skulle kunna produceras på Sveriges trädgårdardsareal om vi åt veganskt. Rob Hopkins är inne på samma linje då han publicerade boken ”Transition handbook”, där han steg för steg går igenom processen för att förändra städerna inför ett oljeoberoende. Rob lyfter fram positiva synergieffekter av hållbara städer som berör både social och fysisk hälsa. Boken har redan nu inspirerat 40 engelska städer att bli ”transition towns”.  I Sverige heter rörelsen ”Omställning Sverige” och är ständigt växande. Rob har tillsammans med  Tamzin Pinkerton i dagarna (oktober, 2009) publicerat ännu en bok, ”Local Food: How to Make it Happen in Your Community”, som bygger på deras erfarenheter från att ha jobbat med städer i förändring. Boken ger stöd att utveckla stadsodling, stadsstödd periurban odling, bondens marknad och skolprojekt. Är du också intresserad av att lära dig mer om hur du kan odla din egen mat? Hör av dig till Omställning Sverige eller Mykorrhiza så  lär vi av varandra.urban-garden

Leave a comment »

Varför är biodiversitet viktigt och för vem?

Med mitt fokus på produktion av ätliga växter så är svaret att biologisk mångfald är grunden för vår matproduktion. Det är den stora variationen i växternas gener som gjort det möjligt att genom selektion förädla fram ökad avkastning, förbättra sjukdoms- och insektsresistens samt  gjort grödorna smakligare. Tyvärr utarmas jordbruket genom att producenten, handeln och många konsumenter vill ha likformighet världen över.

Biodiversitet

Exempel på viktig biodiversitet inom ett och samma släkte

Problem uppstår till exempel när klimatet förändras. Vintrarna blir troligen varmare och fuktigare medan somrarna blir torrare med högre temperaturer. Oväder med blåst och skyfall förväntas bli vanligare vilket utsätter grödorna för stor stress.  Sjukdomar och skadeinsektspopulationer kommer att ändras och troligen kommer våra odlade grödor behöva en helt annan inneboende resistens.  Läs mer i sammanställningen om förväntade klimatförändringar och förslag på vad som kan stabilisera odlingsförutsättningarna i arbetet ”Agro ecosystems in a changing climate”. Om inte grödorna kommer att kunna anpassas till klimatförändringarna kommer inte vi heller klara det.

1994 bildades Centrum för biologisk mångfald i Sverige. Ungefär 500 arter av djur och växter är akut hotade i Sverige. Flera av arterna lever i biotoper som tidigare varit vanliga, men som nu blivit alltmer sällsynta. Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö.


Leave a comment »