Archive for augusti, 2009

Vad är Terra preta?

augusti 31, 2009 · Arkiverad under Klimatrelaterad · Tagged , , ,

Terra preta betyder svart jord på portugisiska

Historia
Uttrycket refererar till speciella jordar med högt humus- och näringsinnehåll i Amazonas. Regnskogsjord är vanligen väldigt näringsfattig med låg humushalt på grund av den snabba nedbrytningen i värmen och fukten. På vissa platser har ursprungsbefolkningen bränt skog under låg värmeutveckling för att frilägga odlingsyta. De har dessutom tillsatt ben, gödsel, bitar av lerkärl, växt- och fiskrester ända ner till 2 meters djup. Blandningen av porösa organiska material har skapat ett gynnsamt habitat för mikroorganismer och minskat den annars så läckageutsatta jorden. Det gav en fantastisk odlingsjord mellan år 450 f.Kr. till 950 , men jordarnas rika humusinnehåll finns kvar ända fram till i dag.

Biochar
Den långsamma nedbrytningen och bromsningen av näringsläckage gör att många har börjat förespråkar användningen av kol  som ett jordförbättringsmedel. Det kan vara ett effektivt sätt att binda ner kol från atmosfären ner i jorden och därmed mildra den globala uppvärmningen. På engelska kallas det biochar och kan framställas av till exempel trä, gödsel eller organiska restprodukter.

Tillverkningsprocess
Biomassan hettas upp i en syrefri miljö och bildar stabila och svårnedbrytbara aromatiska kolstrukturer. Processen binder ca 20 % mer kol än vad som går åt till att driva den. Näringsinnehållet i kolet varierar beroende på vad som förkolnas och under vilken temperatur. All kol har ett lågt kväveinnehåll eftersom kvävet förgasas vid förbränning. Det kan kompenseras genom att odlaren låter kolet absorbera urin under ca 1 vecka innan nedbrukningen i jorden. Naturligvis kan det även göras i hemmet för att förbättra krukväxternas Man har sett en positiv effekt vid nedbrukning av kol på framför allt näringsfattiga och på andra sätt förstörda jordar. jordförhållande.

Egna erfarenheter
I Blankaholm där jag har anlagt en permakulturinspirerad trädgård finns en mycket hög procent träkol i jorden. Det beror på att en såg har funnits på platsen sedan 1888 fram till 1979. Kol har troligen tillverkats på platsen för att driva olika processer och mycket verkar ha hamnat i jorden. När jag anlade trädgården fick jag ett lass jord från en närliggande bondgård, som visade sig vara tung och svårarbetad lera. Därefter schaktades jord från en yta precis i närheten av den gamla sågen och den var full med kol. Händer och knän blev helt svarta när jag jobbade med den. Det ska bli spännande att se resultatet på växtligheten då vissa bäddar är uppbyggda av lerjord och den andra biochar jord. Jag håller er uppdaterade när resultatet kommer nästa vår och sommar.

Uppdaterat 2009-09-13: Läs mer hos dn.se.

Svart kolrik jord och grå lerhaltig jord med samodling av grönsaker

Svart kolrik jord och grå lerhaltig jord med samodling av grönsaker

Comments (2) »

Höstens kurser (2009)

augusti 25, 2009 · Arkiverad under Ätliga växter, Klimatrelaterad, Utbildning · Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Certifikatkurs i permakulturdesign i Skåne

-Vill du lära dig att designa en boplats, liten som stor, med ätliga växter och efter naturliga principer?Permaculture
-Vill du veta mer om uthålliga organisationsmodeller och energieffektivt byggande?
-Vill du lära dig om smarta odlingssystem som kräver mindre energiåtgång genom noggrann design?
Då är detta något för dig!
Kursen kommer att genomföras under tre tillfällen, september och oktober 2009 samt februari 2010 i Skåne. Hör av dig för att ta del av kursprogrammet. Datumen är fastlagda men teman kan ev. komma att byta plats. Certifikatgivare på kursen är Lennart Pranter. Kursavgift på 5000 kr, 4000kr för studerande och arbetsinkomstlösa. Anmäl dig snarast till till esbjorn.wandt@gmail.com och/eller kicki@fria.nu Mer information: Kicki tel 046-14 06 67, 0451-910 14 eller Esbjörn tel 046-20 01 09, 0734-44 80 28

Välkomna! Läs hela inlägget här »

Leave a comment »

Hur gynnar jag nyttoinsekterna i min trädgård?

augusti 21, 2009 · Arkiverad under Ätliga växter, Nyttoinsekter · Tagged , , , , , , , , ,

Blomflugelarv

Blomflugelarv

Alla djur och växter har en nisch att fylla och deras populationer varierar under säsongen. Ofta uppstår en tidig invasion av till exempel bladlöss och inte förrän de har gjort en hel del skada har deras fiender hunnit föröka sig tillräckligt för att begränsa dem nämnvärt. Då äter nyttodjuren ofta så många bladlöss per dygn att de som inte hunnit få vingar och flugit vidare formligen försvinner. Det är därför viktigt att ta reda på vilka nyttoinsekterna är och vad de behöver för att trivas och få en bra överlevnad under vintern. Det lägger grunden till ett snabbt växtskydd så tidigt som möjligt under säsongen.

Rabarber fågelbad

Rabarber fågelbad

– För många insekter, såväl som för många andra djur, är tillgången på vatten i bland avgörande för deras överlevnad. Ett fågelbad med flacka kanter och skrovlig yta kan vara både vackert och praktiskt.

– Ihåliga spaljéer skapar boplatser åt både humlor, skalbaggar och steklar.

– Samodling av fleråriga och ettåriga växter kombineras. Det gör att nyttoinsekterna kan övervintra på den perenna växten och i jorden runt den. Genom att lämna några enstaka exemplar av tvååriga grönsaker så uppnås en tidig blomning och en fin fröskörd. Exempel på tvååriga växter är framför allt rotgrönsaker som morot (Daucus carota sativus), rädisa (Raphanus

Rädisfrökapslar

Rädisfrökapslar

sativus) och rödbeta (Beta vulgaris). Andra grönsaker som blommar under andra året är till exempel selleri (Apium graveolens), persilja (Petroselinum crispum) och libbsticka (Levisticum officinale). Mellan de tvååriga växternas sås eller planteras de andra växter som önskas.

– Samodla även med växter som snabbt börjar blomma eftersom många av nyttoinsekterna äter pollen eller nektar som vuxna. Bovete (Fagopyrum esculentum) och dill (Anethum graveolens) är växter som vissa parasitsteklar gärna hämtar sin föda från då de är vuxna. Andra växter är oregano (Origanum vulgare) och faktiskt även kirskål (Aegopodium podagraria)!

Leave a comment »

Vilka nötträd klarar sig i zon 4?

augusti 4, 2009 · Arkiverad under Ätliga växter · Tagged , , , , , , ,

För att förbättra trädens chanser att klara av att leva på gränsen till vad de överlever finns en mängd enkla åtgärder att vidta. Leta upp de platser som är skyddade från vind i din trädgård.
– Om det inte finns vindskydd kan det vara en god idé att etablera en lähäck.
– Bygg upp höga bäddar som värms upp snabbare på våren.
– Samla på mörka stenar och placera dem runt dina träd. De absorberar värme under dagen som avges under den kallare natten.
Det är oftast lättare att få ett lövfällande sydligt träd att överleva än ett städsegrönt. De lövfällande skadas inte av att täckas med fiberduk, väv eller bubbelplast under vintern tills våren återvänder med ljus och värme som sätter igång dem. Det är speciellt viktigt att skydda dem under de första åren då de håller på att etablera sig.

HasselHassel (Corylus avellana) är ett av de nötträd eller buskar som klarar sig långt upp i landet. Enstaka individer förekommer upp till Örnsköldsvik, men ger lägre skörd i zon 4-5. Den trivs bäst att växa i fuktig och näringsrik jord på kalkrika marker.

I Örebro finns ett gammalt valnötsträd (Juglans regia) som ger en mycket god skörd de flesta åren, annars är trädet vanligast i Sydsverige. Valnötter Det ryktas om en sort som heter Loiko som testas i zon V med goda resultat. Valnöten föredrar även den att växa på kalkrik mark. Oftast är pH uppkalkat i anslutning till odlingar, vilket gör att valnöt och hassel passar bra som kantzonsträd att vila sig under i skuggan då arbetsdagen varit lång.

Ätlig kastanj (Castanea sativa) odlas på en del ställen i södra Sverige, men går också att odla långt norrut bara den står skyddat och i väldränerad jord. Som alltid när man odlar något som är på gränsen för vad som klarar sig i zonen finns det en risk att kastanjerna inte hinner växa till full storlek vissa år.

Comments (2) »