Archive for Stadsodling

Vad är det som inspirerar till att stadsodla?

Enskifteshagen juli 2010

Just nu blir allt fler inspirerade att odla upp grönytor med ätliga växter i städerna runt om i världen. Orsakerna varierar beroende på vem du frågar. Här i Malmö har vi märkt att odling på allmän plats drar till sig nyfikenhet, vilket gör det till en trevlig social aktivitet. När alla får vara med att plantera och skörda så tar fler på sig ansvaret att vårda platsen. Vi märker även att det finns ett sug efter kunskap om hur mat odlas.

I Bronx i U.S.A. kämpar bland annat Majora Carter med att använda stadsgrönska och kollektivtrafik för att vända en otrolig misär till något som skapar stolthet över bostadsområdetområdet.  Kolla hennes otroligt starka presentation på TEDtalks genom att klicka på länken. Här ser vi hur ekologisk restaurering ger innevånarna en mer mänsklig stad i ett område som politikerna hade gett upp hoppet om. Alla stadsplanerare borde se hennes inlägg.

Stadsodling i Havana

I Havana, där 1/3 del av Cubas befolkning bor, tvingades man utveckla självförsörjningen från slutet av 80-talet när Ryssland drog in sitt stöd och U.S.A. upprätthöll sin blockad. Det gick inte att importera mat och inte heller olja, syntetiskt producerad gödning eller pesticider. Det ända alternativet var att odla med ekologiska metoder med få maskiner och fler händer. Ödetomter odlades upp av grannar och områdena runt staden utvecklades. Nu säljs grönsakerna på de lokala marknaderna. BBC´s dokumentär ”Urban food growing in Havana” syftar till att ge oss inspiration till att utveckla våra västerländska städers ytor för urban eller periurban odling.

I staden Todmorden, Storbritannien inspireras man av omställnings-rörelsen som går ut på att minska oljeberoendet. Helt enkelt börja ställa om samhället för en framtid utan olja.

Odlar även du på kollektivt ägda grönområden? Vad är din drivkraft?

Leave a comment »

Urban agriculture/Agricultural urbanity

Jag vill rekommendera dig att läsa landskapsarkitekten Marina Quieroz examensarbete om stadsodling; urban och peri-urban agrikultur. Hon beskriver behovet av att landskapsarkitekter och stadsplanerare lyfter upp odling av livsmedel på agendan för att göra sektorn mindre klimatbelastande och energikrävande. Frågor om avfallshantering och transporter i en framtida situation av minskat fossilbränsleberoende diskuteras, där den urbana och peri-urbana livsmedelsproduktionen blir allt viktigare i planeringen. Genom att stimulera, utveckla och ge plats för stadsodling, där förutom odlandet även förädling och kommersialisering av produkterna är en del av verksamhetsområdet, formas städer som erbjuder sina invånare nya livsstilsval. Även de mest centrala parkytor kan delvis odlas upp, men då inte med hög avkastning som främsta syfte, utan med fokus på skönhet, upplevelsevärden och den didaktiska möjligheten; lustfyllda matträdgårdar där man håller kurser och vandringar, introducerar nya sorter och experimenterar med alternativ teknik som bidrar till parkens attraktionskraft. Städer som både tillåter och behöver sina invånares deltagande och medverkan, städer som bidrar till att skapa en hållbar värld.

Mykorrhiza-Malmös stadsodling i Ellstorp 2009. Foto Adam Kåberg.

Hennes beräkningar på hur mycket av vår kost som skulle kunna odlas i samhället baseras i huvudsak på villatäta Sunnersta nära Uppsala och med föresatsen att innevånarna går över till vegansk kost. Hon kommer då fram till att 16 % av årsintaget av föda kan täckas in. Stadsodlingen är inte tänkt att ersätta jordbruket utan att vara ett komplement. I staden bör det produceras sådant som kräver omsorg och “pyssel”, vilket fungerar bättre i liten skala, samt produkter som inte tål långa transporter och lagring. Till exempel bär, frukter, bladgrönsaker, ärtor, bönor och en mängd andra grönsaker för säsongsbetonad direktkonsumtion. Som ett komplement till stadsodlingen argumenterar Marina för att utveckla samarbetet mellan lokala lantbrukare och kommuner. Lantbruken skulle då framför allt producera rotfrukter, säd, oljeväxter och fiber. Vill du läsa mer? Tryck här!

Leave a comment »

Årsmöte och aktivitetsdag med Skogsträdgårdensvänner (2010)

Tid: Lördagen den 13 mars, kl 11.
Plats: Skogsträdgården, Holma, Höör.

Vill du veta mer om hur man designar en skogsträdgård? Vill du engagera dig att utveckla skogsträdgårdar i svenskt klimat? Genom att engagera sig i Skogsträdgårdens vänner och delta i de återkommande aktiviteterna tillsammans med andra entusiaster som har ovanliga odlingskunskaper finns det något nytt att lära sig för alla deltagare. Titta in på hemsidan för att se vad gruppen arbetade med förra året. Om du deltar vid årsmötet är du med och lägger grunden för projekten under 2010.

http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Leave a comment »

Vilka växter lämpar sig för balkongodling?

En balkong eller en bakgård har begränsat med plats vilket gör att det är praktiskt att odla på höjden. Kanske även du har fantiserat om att bo i ett område där växter klättrar upp längs väggar, stuprännor och balkonger. Tänk dig då att alla växter som klättrar uppåt ger något ätligt…mmm. Inte alldeles fel kanske?

Analys

Olika växter lämpar sig för olika förhållanden, vilket gör att man ska analysera växtplatsen noggrant innan man planterar. Då är chansen stor att både ögat och smaklökarna blir nöjda.  Hur mycket sol vill plantan ha? Hur mycket vind klarar den av? Det är alltid en fördel om man kan plantera i en näringsrik odlingsbädd, men annars kan en en stor kruka eller låda fungera. Baljor och tunnor kan också gå bra, men se alltid till att göra hål en liten bit upp på sidan så att några centimeter vatten kan magasineras efter regn eller vattning. Glöm inte att lägga in dräneringsmaterial som lecakulor, stenar, nötskal eller snäckskal. Det kan vara en fördel att odla i lätta, men mycket isolerande krukor som Lindesbergskrukan. De finns i ordentligt stora varianter som liknar rustik sten. Ta dessutom reda på hur växterna klättrar för att ge dem det stöd som de trivs med.

Växtförslag

Blomsterböna

Rosenböna, blomsterböna (Phaseolus coccineus) har en lysande röd eller lilaktig blomma med stort dekorativt värde. Bönan är en  klättrande perenn ört, men odlas nästan alltid som ettårig. Plantan utvecklar en kraftig rot som den lagrar in näring i för övervintring. Den stärkelserika roten äts som grönsak av vissa folk. Hela den platta baljan kan ätas, men bör kokas minst 10 minuter först. Rosenbönans stjälk slingrar sig runt störar och snören för att nå ända upp till 3,5 meter.

Störböna, brytböna, kokböna, vaxböna (Phaseolus vulgaris var. vulgaris) odlas för sina bönskidor men även bladen äts på många ställen. Försäkra dig om att du har införskaffat den typ som slingrar sig och inte busktypen. Den slingrande kan växa upp till 3 meter hög. Bladen kan vara gröna eller purpurfärgade och blommorna är vita, rosa eller purpurfärgade. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade vilket gör dem till ett attraktivt blickfång. De måste alltid kokas minst 10 minuter eftersom det oskadliggör ämnen som annars ger stor risk för svåra magbesvär.

Ärt

Ärter (Pisum sativum) innefattar sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Plantan kan bli upp till 2 meter lång och är ettårig. Ofta kan man redan efter 60 dagar skörda ärtskidorna. Innan ärtorna hunnit mogna kan hela skidan ätas rå. Därefter äts bara ärtorna. De flesta typerna har kraftiga klängen vilket gör att de har lätt för att själva fästa sig i trådar som vi förser den med. Plantan mår bra i lätt skugga och lite svalare förhållanden vilket gör att den borde trivas som allra bäst i österläge där solen går upp. Det ger den sol utan att odlingsplatsen värms upp för mycket. Plantan trivs med en mullrik jord.

Tomat (Solanum lycopersicum) är egentligen en flerårig planta som blir många meter lång. Tomater gillar många ljustimmar och lämpar sig därför för söderläge. Plantan har inga egna klängen eftersom den utvecklats för att krypa fram på marken. Bind upp den löst i stuprännan eller balkongposten. Var noggrann med att införskaffa den typ som fortsätter växa på höjden tills frosten dödar av den, d.v.s. ingen busktomat. Tomatplantan behöver många liter vatten varje morgon och kväll så det är en fördel att odla den i marken eller annars i största möjliga odlingslåda. Se till att blanda in rejält med näringsrik kompostjord eller brunnen gödsel i jorden. Om plantans äldre blad gulnar under sommaren mår plantan bra av att vattnas med kompostvatten eller utspädd urin. Locka dit hunden! Perfekt om man spär ut med vatten direkt efter!

Kameleontbuske

Kameleontbuske (Actinidia kolomikta)  är en släkting till kiwin men betydligt härdigare då den växer vilt i bland annat östra Ryssland och Sibirien. Den beräknas åtminstone vara härdig till zon 3 i Sverige. Plantan har ett flerfärgat lövverk vilket gör att den ofta odlas som prydnadsväxt hos oss, men den har även goda frukter. Det är viktigt att ha både en han- och en honplanta för att det ska kunna bli någon frukt. Plantan ska helst planteras på en innergård där vinden dämpas. Kameleontbusken bör spaljeras eller på annat sätt få stöd. Den växer långsamt under de första åren, men blir med tiden 7 meter lång. Jorden bör vara fuktighetshållande men väldränerad. Plantan kan odlas i både sol och halvskugga.

Vinranka (Vitis vinifera) är en flerårig lian som kan bli 35 meter lång. Den har klängen som lätt snurrar fast sig i snören som sätts upp åt den. Soliga söderlägen på en skyddad innergård är att föredra. Beskär plantan efter behov. Vill du ha lummig grönska med få druvor så klipper du mindre. Vill du ha mer druvor tar du bort alla rankor som inte har påbörjat en klase under försommaren. Bladen kan användas till att göra vindolmar.

Har du fler tips på vad vi kan odla på höjden i staden och avnjuta på tallriken?

Leave a comment »

Stadsnaturen som ett pedagogiskt verktyg

Hur ska vi få stadens barn att växa upp med en förståelse för att biodiversitet och fungerande ekosystem är basen för allt liv? Hur kan vi väcka en lust att lära sig mer om respekt för naturen och alla varelsers givna rätt att leva i den?

Den svenska dokumentären Citynaturen är just en sådan satsning (tyvärr bortplockad från SVTplay). Ofta tänker vi på naturen som oförändrade landskap och vilda djur. Staden å andra sidan är en konstruerad miljö, artificiell och tillrättalagd av människan. Men stämmer det? Kanske är staden lika levande som en skog eller äng men med djur som har anpassat sig till de urbana förhållandena.

Ler- och halmtegelstenar som barnen har tillverkat ligger staplade i stallfönstret. Stallväggarna som är synliga i bilden har byggts av lera och halm som barnen blandat och kompakterat i omgångar.

St Hansgården mitt i Lund har sedan 40 år tillbaka funnits en plats där barnen står i centrum. För att optimera platsens nytta gjorde man en permakulturdesign med en behovs- och resursanalys. Man kom fram till att runt gården bor barn av alla möjliga kulturer och nationaliteter. Vad förenar alla barn? De behöver få känna sig behövda och hitta en plats där de känner sig hemma, speciellt om det är stökigt hemma. De besökande barnen är en av platsens resurser vilket gör att de tillsammans med  snickare och pedagoger har byggt upp något som närmast kan liknas vid en liten bondgård. Beteshagar, hus och växter har placerats för att optimera solinstrålningen, öka biodiversiteten och ge möjlighet att lära sig om kulturhistoria. 1000-tals barn från olika skolklasser besöker platsen för att undervisas varje förmiddag och 100-tals kommer för att hjälpa till med att ta hand om djuren efter skolan.

Här i Malmö där jag befinner mig arbetar engagerade människor med projektet ”lärande liv” där man håller på att skapa ett naturcentra i staden. I ett existerande orangerie har man installerat en bikupa så att barnen kan lära om pollinatörer och får ta del av spänningen med att se dem tillverka honung. Det kommer satsas på att odla ätliga växter från många olika kulturer för att ge samhörighet och glädje kring det växande livet. Man tar även till vara på vindenergi genom en vindboll på taket. Flera nya tjänster för motiverade naturpedagoger skapas och projektet kan bli hur bra som helst.

Trästubbens vilda natur mitt i Köpenhamn

Den kommunala Saxoparken på Vesterbro i Köpenhamn har delvis omformats till vild naturträdgård. På så vis har man skapat möjligheter för olika naturupplevelser på ett litet område. Man har använt sig av permakulturens designprinciper vid utformningen för att uppnå en platsspecifik design. Här kan de yngsta få förståelse för miljö och vår relation till naturen. På platsen finns en byggnad som man kallar trädstubben och det är också namnet på deras hemsida. www.traestubben.com

I Köpenhamn finns 8 skolträdgårdar där alla barn har möjlighet att odla blommor och grönsaker på fritiden eller med klassen på skoltid. Till sin hjälp har de erfarna trädgårdsmästare som hjälper till vid sådd och ser skillnad på det som såtts och det som kallas ogräs. Det finns både lekplatser och viloplatser. Allteftersom säsongens primörer mognar skördas rabarber, äpplen och purjolök som barnen tar med hem. Målet är att bevara och sprida kunskapen genom förmedling och vidareutveckling.

Visst är det härligt när att hitta inspirerande oaser på de mest oväntade platser? Den som söker finner!

Leave a comment »

Gynna de insektsätande fåglarna i trädgården

Rödhake, foto: Lars-Åke Janzon, Naturhistoriska riksmuseet.

Många fåglar äter insekter som huvudsaklig föda vilket kan vara till stor hjälp för oss som inte använder kemisk bekämpning när vi odlar.  Dessutom ger deras sång en känsla av att vara mitt i naturen trots att trädgården ligger långt från skog och äng. För att få fåglar att stanna, återvända eller hitta din odlingsplats kan de behöva matas vintertid och förses med en lämplig boplats. De arter som trivs hos dig varierar beroende på var i landet du bor, men du har möjlighet att skapa förutsättningar som ökar sannolikheten att de mest hotade eller de du gillar bäst ska slå sig ner. Utformningen av holkens dimensioner, ingångshålets diameter och utseende är avgörande.  Tabellen med data från Falkenbergs Ornitologiska Förening ger en bra vägledning.

Tabell över fåglar som åtminstone periodvis är insektsätare och dessutom gärna häckar i trädgårdar eller parker. Här visas även utformningen av holken, öppningen och höjd över marken för att locka favoritgästerna att slå sig ner.
Fågelart Storlek: bredd x djup x höjd (mm) Öppningens diameter el. höjd & bredd (mm) Höjd över mark (m)
Blåmes 100 x 100 x 150 28 1,5 – 2
Entita 100 x 100 x 150 28 0,5 – 2
Flugsnappare, grå 150 x 100 x 100 40 x 100 1,5 – 5
Flugsnappare, svartvit 130 x 130 x 200 30 1,5 – 5
Gärdsmyg 80 x 80 x 80 30 x 80 0,5 – 2
Gråsparv 130 x 130 x 250 35 2,0 – 5
Gröngöling 180 x 180 x 450 60 4,0 – 5
Pilfink 130 x 130 x 200 30 2,0 – 5
Rödhake 100 x 100 x 150 50 x 100 0,5- 2
Rödstjärt 130 x 130 x 200 50 x 130 1,5 – 3
Större hackspett 140 x 140 x 400 50 3,0 – 5
Talgoxe 130 x 130 x 250 30 1,5 – 2
Tornsvala 130 x 600 x 100 30 x 60 högt under tak
Trädkrypare 150 x 125 x 350 30 x 100 1,0 – 3

Varför behöver fåglarna holkar att bo i?

Lite annorlunda att återanvända en gammal känga som en fågelholk!

Innan människorna började med intensiv skogsodling och avverkning fanns god tillgång på gamla och halvmurkna stammar. Där trivdes bland annat många insekter och fåglar. Det var lätt för fåglarna att göra hål i stammarna och vissa blev ihåliga av insektsangreppen. Eftersom det endast är ett fåtal gammelskogar som skyddas i nuläget behöver fåglarna hjälp för att inte riskera att dö ut. En holk är som ett artificiellt hål i en stam och kan ha många olika former, bara regnet inte kommer in.  Det är viktigt att holken inte utsätts för direkt solljus eller stark blåst. Trä är oftast det bästa materialet eftersom det isolerar både mot kyla och värme.  De flest unga fåglar gynnas dessutom av att ha skyddande snår direkt i anslutning för att vila mellan de första flygturerna. Tänk på att holkar som monteras på en vägg eller i ett träd ska sitta så att inte katter, ekorrar eller rovfåglar kommer åt den. Se därför även till att inga större grenar hänger över boet.

Fågelholken drar ofta till sig löss och parasiter som övervintrar i nästet. Detta kan irritera ungfåglarna och göra dem sjuka under nästa års häckning. Därför bör man tömma holken runt oktober när de garanterat är utflugna. Det fungerar bra att använda kokande vatten till att döda eventuella parasiter. Använd aldrig kemiska insektsmedel i fågelholken då det oftast är skadligt för fåglarna

Vintermatning

För att få just de insektsätande fåglarna att stanna kvar i trädgården även under vintern kan det vara en bra idé att mata dem. Det gör att de snabbt hittar häckningsplatser i området på våren och hjälper dig med att minska skadorna på grönsaker och frukter. Den här gruppen med fåglar gillar fett och för den som inte vill köpa produkter som kommer från andra djur går kokosfett lika bra. Dessutom gillar mesar jordnötter i nätkasse. Mesar och titor har lätt för att äta hängande medan andra, som till exempel rödhakar, behöver en plan yta för att sitta bekvämt. Har du svårt att skilja på fåglarna som besöker din trädgård? Titta in på fågelskolan så kanske det blir lättare.

Vatten

Många människor matar fåglar men betydligt färre förser dem kontinuerligt med rent vatten. Fåglar är i behov av rent vatten för att dricka och bada. Daglig tillgång på vatten är speciellt viktigt under vintern när den naturliga tillgången är frusen och under perioder av torka på sommaren.

Comments (2) »

Agroforestry

Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.

Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.

Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.

Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.

Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se

Välkommen!

Leave a comment »