Archive for Inomhusodling

Vilka bladgrönsaker är fleråriga?

Det finns många fleråriga växter vars blad är både goda och näringsrika. Många av dem har en god resistans mot vanliga sjukdomar och de är inte så populära bland skadedjuren. Om de kommer igång att växa ordentligt under vår och försommar utvecklas rotsystemet väl och de behöver i allmänhet inte vattnas på friland. Det är viktigt att förse plantorna med näringsrik jord varje år, gärna kompost. Om de äldre bladen börjar tappa färgen är det dags att tillsätta snabbverkande nässel-, kompost- eller guldvatten. Ofta beror det helt enkelt på att de växer så snabbt att några av de näringsämnen som växten behöver mest av tar slut i jorden som rötterna har tillgång till. Plantorna kan gärna täckas med löv eller halm om de växer på friland, vilket förbättrar övervintring och jordens mikroliv.

MangoldMin favorit bland de fleråriga bladgrönsakerna är nog mangold (Beta vulgaris). Den är inte bara smaklig efter tillagning, utan finns i så många former och färger att den passar i varje rabatt. Det finns ljus- och mörkgröna, stor- och småbladiga, lång- och kortskaftade, släta och krusiga. Dessutom kan stjälken vara tydligt röd, gul eller vit. Genom att försiktigt bryta av bladstjälken skadas inte plantan vid skörd och en planta kan på det viset fortsätta ge en mycket riklig skörd under hela sommaren. Plantan övervintrar bra i stora delar av landets om den har hunnit etablera sig väl över sommaren. Det finns möjlighet att sätta den i en kruka i ett svalt och ljust uterum om man bor längre norrut eller i inlandet. Under det andra året sätter mangold frö och det är ett bra tillfälle att samla in så mycket som möjligt för att byta med vänner. Läs mer på SvD.

Nyzeeländsk spenatEn annan av mina storfavoriter är nyzeeländsk spenat (Tetragonia tetragonioides).  Den är lägre än mangold och bladen sitter på stjälken snarare än som en rosett. Jag skördar den genom att skära av topparna, men lämnar alltid minst två blad på stjälken. Det gör att plantan får ett eller två nya skott. Plantan går bra att fortsätta äta av trots att den framåt sensommaren sätter frö i varje bladveck utom längst ut mot grenspetsen. Stjälken blir lite fibrigare när plantan blir äldre, men bladen behåller sin vigör. Jag gillar att blanda ut den i sallad, men de flesta föredrar att äta den uppvärmd på samma sätt som de äter spenat.  Den växer fantastiskt bra i balkonglåda, men  är troligen inte tillräckligt härdig för att övervintra utomhus längre upp i landet.

Basella alba

Malabarspenat

Om odlingsutrymmet är begränsat kanske Kaukasisk rankspenat (Hablitzia thamnoides) eller malabarspenat (Basella alba, B.rubra) passar bättre att odla som bladgrönsak. Rankspenat är väl anpassad till det nordiska klimatet och börjar utveckla sina blad tidigt på våren då de är som godast. Den växer gärna i sol längs ett nät eller i en buske. Jag odlar den i en kruka med en bambupinne som stöd, tillsammans med lavendel. Malabarspenat kommer från Afrikas tropiker och sydöstra Asien. Det gör att den måste odlas inomhus för att bli flerårig. Fäst ett snöre från fönstrets topp och snurra änden kring plantan och jag är säker på att det inte dröjer många veckor tills den når taket. Hela plantan är ätlig och när toppen blir avskuren utvecklas nya rankor från bladvecken. Den ger massor av frön som är lätta att ta till vara på och har hög grobarhet. Fröna från båda lianerna tar lite tid på sig att gro så glöm inte vattna även om det ser ut som att inget kommer hända i såjorden.

Comments (3) »

Hur vet jag att det är trips på mina inomhusväxter och hur blir jag av med dem?

Identifiering
TripsskadorTrips kan vara svåra att se eftersom de är så små som 1-2 mm långa och svarta. Titta noggrant om det finns vita fläckar på bladen. Trips suger ut näringen ur cellen som fylls av luft efteråt. Insekten efterlämnar även svart spillning som ytterligare bevis på deras närvaro. Skadorna på blommor och frukter gör ibland att de får omfattande deformationer. De har en livscykel på 15-40 dagar beroende på temperaturen.

Åtgärder
Besprutning: Det finns många fördelar med att använda biologisk bekämpning på ätliga inomhusväxter där den främsta naturligtvis är att vi inte utsätter oss för gifter. Vissa växter har ett växtsätt som gör det svårt att effektivt komma åt alla ytor genom att spreja och torka av bladen med såpavatten som bekämpningsstrategi.

Skapa ekosystem: I naturen förekommer en stor variation av arter som kan förflytta sig till lämpliga miljöer genom vinden eller genom att fastna i pälsen på ett djur. Inomhus kommer vanligen skadedjuren från inköpta växter. Genom att köpa in även nyttodjur är det möjligt att skapa ett ekosystem på fönsterbrädan.

Amblyseius cucumeris

Amblyseius cucumeris

Jag har för första gången köpt in rovkvalstret Amblyseius cucumeris. Trots att de är så små att ögat har problem att uppfatta dem, anar jag små ljusa varelser som snabbt förflyttar sig på mina inomhusväxter. Det är ganska exakt två veckor sedan de flyttade in och än så länge verkar de må bra. A. cucumeris fäster sina vita ägg i små hår längs nerverna på undersidan av bladen. Under sitt 40 dagars liv lever kvalstret på tripsägg och larver.  För att utvecklas optimalt behövs 60-70% luftfuktighet under äggets utveckling och  normal rumstemperatur. Luftfuktigheten inomhus är ca 30-60% med den lägre nivån under vintern. För att hålla igång ekosystemet skapas en kvalsterbarnkammare i en burk med lock. Lägg i blad med trips och kvalster samt en kork med vatten eller ett fuktat toapapper i botten. Om burken står nära växterna kan locket lämnas lite öppet med ett blad som utgör passage upp till växten. Effekten av kvalstren märks inte förrän efter tre veckor eftersom kvalster lever på tripsägg och larver.

Boning för vildbinDet finns även andra små varelser som gladeligen håller tripspopulationen nere. Dessa är till exempel näbbskinnbaggar och faktiskt även  nyckelpigor. Se till att skapa övervintringsplatser i trädgården eller på lägenhetens bakgård till våra små medhjälpare. Den här bilden togs i FOBOs trädgård i Eksjö och visar hur en enkel konstruktion kan hålla åtminstonde delar av ekosystemet levande.

Leave a comment »