Archive for Nyttoinsekter

Tidiga pollenväxter för insekter

Så fort solen börjar värma vaknar bin, humlor och andra nyttoinsekter (som till exempel parasitsteklar) från sin vintervila. De är hungriga och behöver hitta mat så snabbt som möjligt för att ge bästa förutsättningar till nästa generation som hjälper oss i trädgårdarna och på lantbruken. Vi kan välja att gynna de växter som avgör om insekterna har större möjligheter att överleva på vår odlingsplats. Insektens tunglängd är en av de saker som spelar störst roll för om de ska kunna komma åt pollen och nektar från olika utformade blommor. Vissa tidig-blommande växter har sitt pollen lättillgängligt för de flesta insekter och dessutom är flera av dem några av våra populäraste prydnadsväxter. Passa på att frossa i vårblommor till nytta och nöje, som exempel:

Snödroppe

Snödroppe. Foto Markus Nilsson.

snödroppe (Galanthus nivalis),
krokus (Crocus vernus),
snöklocka (Leucojum vernum),
tussilago (Tussilago farfara) och
hanplantan av sälg (Salix spp.). Lite senare öppnar sig även sälgens honplanta och lockar pollinatörerna med nektar.

Just pollen innehåller stora mängder protein medan nektar är mer energirikt. Pollen samlas framför allt in för att mata bidrottningen och bisamhällets yngel. Det är även viktigt att insekterna har tillgång till vatten. Ställ gärna ut fågelbad med flacka kanter så att det är lätt att landa och komma åt att dricka för de minsta vännerna i trädgården. Fjärilarna är oftast lite senare med att börja flyga och leta mat. De har helt andra favoritväxter som fullvuxna och larver lever på beroende på art.

Leave a comment »

Agroforestry

Under torsdagseftermiddagen den 10 december möttes många internationella permakulturister i ett alldeles för litet rum i Köpenhamn under Klimaforum som var det alternativa klimatmötet som hölls parallellt med COP15. Mötets huvudtema var diskussionen runt parollen “less than 1 ton CO2 per person per year, more than 10.000 trees per person per lifetime”. Initiativtagaren var Tony Andersen som är drivande inom International Permaculture Council.

Många naturkatastrofer beror på olämplig och omfattande skogsavverkning. Exempel är
omfattande koldioxidutsläpp när det organiska materialet bryts ner,
förlust av matjord genom erosion,
växtnäringsläckage när trädens upptag försvinner,
torka då löv inte längre bidrar till att skapa vattenhållande humus och
förstörda habitat för både vatten- och markdjur.

Man har kunnat se att skog som förvaltas av personer som bor i direkt anslutning till den skötts på ett hållbart sätt till skillnad från företag som inte har en emotionell koppling till skogens ekosystem. Det fastslogs att klimatförändringar kommer påverka vår inhemska vegetationen så mycket att det är dags att titta på möjligheten att använda oss av andra arter än de endemiska.

Stora delar av presentationen kan ses på http://permaculture.tv/10-000-trees-strategy-part-3-klimaforum09/ där även intervjuer från Klimaforum med internationella permakulturister finns upplagda.

Skogsträdgård
Holma som ligger mitt i Skåne har blivit en samlingspunkt för personer med intresse för bland annat skogsträdgårdar. Sedan 2004 växer en noggrant planerad samling av 6 hästskoformade lundar där träd, buskar och örtvegetation ger skördar från tidigaste vår till senaste höst. Ungefär en gång i månaden samlas volontärer för att lära sig mer om skötsel, design och växtkunskap. Vill du också lära dig mer om hur en trädgård kan vara så mycket mer än en gräsmatta, rabatter och några äppelträd? Skulle det inte vara härligt att kunna skörda valnötter och hasselnötter i varje stadspark? Varför inte pimpernöt och ärtor från den sibiriska ärtbusken också? Slingrande malabarspenat, kaukasisk rankspenat och rosenbönor som tillåts slingra sig upp i fruktträdens kronor. Låter det spännande? Titta in på stödgruppens hemsida för att informera dig om när en aktivitet planeras in: http://www.skogstradgardensvanner.se

Välkommen!

Leave a comment »

Varför är biodiversitet viktigt och för vem?

Med mitt fokus på produktion av ätliga växter så är svaret att biologisk mångfald är grunden för vår matproduktion. Det är den stora variationen i växternas gener som gjort det möjligt att genom selektion förädla fram ökad avkastning, förbättra sjukdoms- och insektsresistens samt  gjort grödorna smakligare. Tyvärr utarmas jordbruket genom att producenten, handeln och många konsumenter vill ha likformighet världen över.

Biodiversitet

Exempel på viktig biodiversitet inom ett och samma släkte

Problem uppstår till exempel när klimatet förändras. Vintrarna blir troligen varmare och fuktigare medan somrarna blir torrare med högre temperaturer. Oväder med blåst och skyfall förväntas bli vanligare vilket utsätter grödorna för stor stress.  Sjukdomar och skadeinsektspopulationer kommer att ändras och troligen kommer våra odlade grödor behöva en helt annan inneboende resistens.  Läs mer i sammanställningen om förväntade klimatförändringar och förslag på vad som kan stabilisera odlingsförutsättningarna i arbetet ”Agro ecosystems in a changing climate”. Om inte grödorna kommer att kunna anpassas till klimatförändringarna kommer inte vi heller klara det.

1994 bildades Centrum för biologisk mångfald i Sverige. Ungefär 500 arter av djur och växter är akut hotade i Sverige. Flera av arterna lever i biotoper som tidigare varit vanliga, men som nu blivit alltmer sällsynta. Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö.


Leave a comment »

Hur vet jag att det är trips på mina inomhusväxter och hur blir jag av med dem?

Identifiering
TripsskadorTrips kan vara svåra att se eftersom de är så små som 1-2 mm långa och svarta. Titta noggrant om det finns vita fläckar på bladen. Trips suger ut näringen ur cellen som fylls av luft efteråt. Insekten efterlämnar även svart spillning som ytterligare bevis på deras närvaro. Skadorna på blommor och frukter gör ibland att de får omfattande deformationer. De har en livscykel på 15-40 dagar beroende på temperaturen.

Åtgärder
Besprutning: Det finns många fördelar med att använda biologisk bekämpning på ätliga inomhusväxter där den främsta naturligtvis är att vi inte utsätter oss för gifter. Vissa växter har ett växtsätt som gör det svårt att effektivt komma åt alla ytor genom att spreja och torka av bladen med såpavatten som bekämpningsstrategi.

Skapa ekosystem: I naturen förekommer en stor variation av arter som kan förflytta sig till lämpliga miljöer genom vinden eller genom att fastna i pälsen på ett djur. Inomhus kommer vanligen skadedjuren från inköpta växter. Genom att köpa in även nyttodjur är det möjligt att skapa ett ekosystem på fönsterbrädan.

Amblyseius cucumeris

Amblyseius cucumeris

Jag har för första gången köpt in rovkvalstret Amblyseius cucumeris. Trots att de är så små att ögat har problem att uppfatta dem, anar jag små ljusa varelser som snabbt förflyttar sig på mina inomhusväxter. Det är ganska exakt två veckor sedan de flyttade in och än så länge verkar de må bra. A. cucumeris fäster sina vita ägg i små hår längs nerverna på undersidan av bladen. Under sitt 40 dagars liv lever kvalstret på tripsägg och larver.  För att utvecklas optimalt behövs 60-70% luftfuktighet under äggets utveckling och  normal rumstemperatur. Luftfuktigheten inomhus är ca 30-60% med den lägre nivån under vintern. För att hålla igång ekosystemet skapas en kvalsterbarnkammare i en burk med lock. Lägg i blad med trips och kvalster samt en kork med vatten eller ett fuktat toapapper i botten. Om burken står nära växterna kan locket lämnas lite öppet med ett blad som utgör passage upp till växten. Effekten av kvalstren märks inte förrän efter tre veckor eftersom kvalster lever på tripsägg och larver.

Boning för vildbinDet finns även andra små varelser som gladeligen håller tripspopulationen nere. Dessa är till exempel näbbskinnbaggar och faktiskt även  nyckelpigor. Se till att skapa övervintringsplatser i trädgården eller på lägenhetens bakgård till våra små medhjälpare. Den här bilden togs i FOBOs trädgård i Eksjö och visar hur en enkel konstruktion kan hålla åtminstonde delar av ekosystemet levande.

Leave a comment »

Smakernas trädgård

Trädgården ligger vid en turistanläggning i Blankaholms gästhamn som satsar på hållbart turistande där en mångfald av naturaktiviteter erbjuds. Den har skapats precis i anslutning till sex stugor som hyrs ut till besökare. Eftersom stugorna har självhushåll behövdes en ekologisk trädgård där en variation av primörer kunde skördas från maj till oktober. Arbetet påbörjades 2008 och det var i början svårt att föreställa sig att detta någonsin skulle bli den prunkande oas som målet var.Smakernas trädgård 2008 Platsen är nu fylld av en stor variation av de olika säsongernas grödor med en lekdel för barn och en grillplats för stora som små som ringas in av en kryddmur. I trädgårdens centrum finns en odlingsspiral med trampstenar, främst avsedd för de ettåriga växterna. Stuggästerna är nu välkomna att både hjälpa till och skörda det som mognar från april till oktober. För att underlätta får de del av ett månadsutskick där de ges recept och månadens primörer finns utmärkta.Havstuggorna

Trädgården är byggd efter ekologiska och permakultur principer. I permakultur läggs vikt vid att köksträdgården ska ligga så nära köket som möjligt och att odlingen kan underlättas genom att skapa naturlika ekosystem som är självreglerande. Det märks framför allt genom att blommande, vilda växter får vara kvar på några platser för att förse insekter, som lever på pollen som vuxna, med energirik föda. Därefter lägger vissa sina ägg i skadeinsekterna (parasitsteklar) och andra har larver som äter upp skadedjuren (guldögonslända och blomfluga).  Hungrig humla_269 I trädgårdens utkanter sparas några aspar och sälg för att ge fåglar möjlighet att bygga bon medan valnöt och några fruktträd väntar på att växa sig stora.  Många fågelarter hjälper oss genom att hålla nere populationerna av kålätande fjärilar, morots ätande flugor och stickande myggor. I mitten av odlingsspiralen finns ett fågelbad som vi försöker hålla fullt med vatten för att släcka törsten hos såväl fåglar, igelkottar och nyttoinsekter. I utkanten av trädgården sparas en hög av döda grenar för att ge övervintringsmöjligheter för till exempel igelkottar. Genom att täcka jorden mellan plantorna i odlingsbäddarna minskar bevattnings- och ogräsrensningsbehovet. Det ger också de marklevande organismerna mat så att de kan skapa en god jordstruktur som växterna trivs i.Sparris 014 Mellan odlingsbäddarna har jag sått in vitklöver som lever i symbios med bakterier för att skapa egen gödning genom fixering av luftkväve. Vitklöver är ganska låg och klarar av att bli klippt flera gånger om året eftersom den delvis växer med marknära utlöpare.  Blommorna är flitigt besökta av en stor artvariation av humlor. I trädgården finns många perenner varav klöverskiktet är en art. Dessutom finns vinbär, krusbär, sparris, oregano, timjan, mynta, citronmeliss, rabarber, salvia, physalis, hallon, smultron, jordgubbar och gräslök. Perenner kommer ofta upp tidigt och ger upphov till lite luftigt ”skräp” som nyckelpigor och andra små nyttodjur kan övervintra i, vilket försäkrar att vi får igång det naturliga växtskyddet när det behövs på vår och försommar.07_edited

Trädgården skapades som ett företagssamarbete mellan Råbergs Ekorådgivning, Blankaholms gästhamn och Willmans Lanthandel och Skärgårdsbutik med stöd av Kustlandet. Vill du besöka platsen? Välkommen att kontakta Blankaholms Gästhamn genom info på deras hemsida.Samodling

Leave a comment »

Hur gynnar jag nyttoinsekterna i min trädgård?

Blomflugelarv

Blomflugelarv

Alla djur och växter har en nisch att fylla och deras populationer varierar under säsongen. Ofta uppstår en tidig invasion av till exempel bladlöss och inte förrän de har gjort en hel del skada har deras fiender hunnit föröka sig tillräckligt för att begränsa dem nämnvärt. Då äter nyttodjuren ofta så många bladlöss per dygn att de som inte hunnit få vingar och flugit vidare formligen försvinner. Det är därför viktigt att ta reda på vilka nyttoinsekterna är och vad de behöver för att trivas och få en bra överlevnad under vintern. Det lägger grunden till ett snabbt växtskydd så tidigt som möjligt under säsongen.

Rabarber fågelbad

Rabarber fågelbad

– För många insekter, såväl som för många andra djur, är tillgången på vatten i bland avgörande för deras överlevnad. Ett fågelbad med flacka kanter och skrovlig yta kan vara både vackert och praktiskt.

– Ihåliga spaljéer skapar boplatser åt både humlor, skalbaggar och steklar.

– Samodling av fleråriga och ettåriga växter kombineras. Det gör att nyttoinsekterna kan övervintra på den perenna växten och i jorden runt den. Genom att lämna några enstaka exemplar av tvååriga grönsaker så uppnås en tidig blomning och en fin fröskörd. Exempel på tvååriga växter är framför allt rotgrönsaker som morot (Daucus carota sativus), rädisa (Raphanus

Rädisfrökapslar

Rädisfrökapslar

sativus) och rödbeta (Beta vulgaris). Andra grönsaker som blommar under andra året är till exempel selleri (Apium graveolens), persilja (Petroselinum crispum) och libbsticka (Levisticum officinale). Mellan de tvååriga växternas sås eller planteras de andra växter som önskas.

– Samodla även med växter som snabbt börjar blomma eftersom många av nyttoinsekterna äter pollen eller nektar som vuxna. Bovete (Fagopyrum esculentum) och dill (Anethum graveolens) är växter som vissa parasitsteklar gärna hämtar sin föda från då de är vuxna. Andra växter är oregano (Origanum vulgare) och faktiskt även kirskål (Aegopodium podagraria)!

Leave a comment »