Archive for februari, 2010

Årsmöte och aktivitetsdag med Skogsträdgårdensvänner (2010)

Tid: Lördagen den 13 mars, kl 11.
Plats: Skogsträdgården, Holma, Höör.

Vill du veta mer om hur man designar en skogsträdgård? Vill du engagera dig att utveckla skogsträdgårdar i svenskt klimat? Genom att engagera sig i Skogsträdgårdens vänner och delta i de återkommande aktiviteterna tillsammans med andra entusiaster som har ovanliga odlingskunskaper finns det något nytt att lära sig för alla deltagare. Titta in på hemsidan för att se vad gruppen arbetade med förra året. Om du deltar vid årsmötet är du med och lägger grunden för projekten under 2010.

http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Leave a comment »

Vilka växter lämpar sig för balkongodling?

En balkong eller en bakgård har begränsat med plats vilket gör att det är praktiskt att odla på höjden. Kanske även du har fantiserat om att bo i ett område där växter klättrar upp längs väggar, stuprännor och balkonger. Tänk dig då att alla växter som klättrar uppåt ger något ätligt…mmm. Inte alldeles fel kanske?

Analys

Olika växter lämpar sig för olika förhållanden, vilket gör att man ska analysera växtplatsen noggrant innan man planterar. Då är chansen stor att både ögat och smaklökarna blir nöjda.  Hur mycket sol vill plantan ha? Hur mycket vind klarar den av? Det är alltid en fördel om man kan plantera i en näringsrik odlingsbädd, men annars kan en en stor kruka eller låda fungera. Baljor och tunnor kan också gå bra, men se alltid till att göra hål en liten bit upp på sidan så att några centimeter vatten kan magasineras efter regn eller vattning. Glöm inte att lägga in dräneringsmaterial som lecakulor, stenar, nötskal eller snäckskal. Det kan vara en fördel att odla i lätta, men mycket isolerande krukor som Lindesbergskrukan. De finns i ordentligt stora varianter som liknar rustik sten. Ta dessutom reda på hur växterna klättrar för att ge dem det stöd som de trivs med.

Växtförslag

Blomsterböna

Rosenböna, blomsterböna (Phaseolus coccineus) har en lysande röd eller lilaktig blomma med stort dekorativt värde. Bönan är en  klättrande perenn ört, men odlas nästan alltid som ettårig. Plantan utvecklar en kraftig rot som den lagrar in näring i för övervintring. Den stärkelserika roten äts som grönsak av vissa folk. Hela den platta baljan kan ätas, men bör kokas minst 10 minuter först. Rosenbönans stjälk slingrar sig runt störar och snören för att nå ända upp till 3,5 meter.

Störböna, brytböna, kokböna, vaxböna (Phaseolus vulgaris var. vulgaris) odlas för sina bönskidor men även bladen äts på många ställen. Försäkra dig om att du har införskaffat den typ som slingrar sig och inte busktypen. Den slingrande kan växa upp till 3 meter hög. Bladen kan vara gröna eller purpurfärgade och blommorna är vita, rosa eller purpurfärgade. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade vilket gör dem till ett attraktivt blickfång. De måste alltid kokas minst 10 minuter eftersom det oskadliggör ämnen som annars ger stor risk för svåra magbesvär.

Ärt

Ärter (Pisum sativum) innefattar sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Plantan kan bli upp till 2 meter lång och är ettårig. Ofta kan man redan efter 60 dagar skörda ärtskidorna. Innan ärtorna hunnit mogna kan hela skidan ätas rå. Därefter äts bara ärtorna. De flesta typerna har kraftiga klängen vilket gör att de har lätt för att själva fästa sig i trådar som vi förser den med. Plantan mår bra i lätt skugga och lite svalare förhållanden vilket gör att den borde trivas som allra bäst i österläge där solen går upp. Det ger den sol utan att odlingsplatsen värms upp för mycket. Plantan trivs med en mullrik jord.

Tomat (Solanum lycopersicum) är egentligen en flerårig planta som blir många meter lång. Tomater gillar många ljustimmar och lämpar sig därför för söderläge. Plantan har inga egna klängen eftersom den utvecklats för att krypa fram på marken. Bind upp den löst i stuprännan eller balkongposten. Var noggrann med att införskaffa den typ som fortsätter växa på höjden tills frosten dödar av den, d.v.s. ingen busktomat. Tomatplantan behöver många liter vatten varje morgon och kväll så det är en fördel att odla den i marken eller annars i största möjliga odlingslåda. Se till att blanda in rejält med näringsrik kompostjord eller brunnen gödsel i jorden. Om plantans äldre blad gulnar under sommaren mår plantan bra av att vattnas med kompostvatten eller utspädd urin. Locka dit hunden! Perfekt om man spär ut med vatten direkt efter!

Kameleontbuske

Kameleontbuske (Actinidia kolomikta)  är en släkting till kiwin men betydligt härdigare då den växer vilt i bland annat östra Ryssland och Sibirien. Den beräknas åtminstone vara härdig till zon 3 i Sverige. Plantan har ett flerfärgat lövverk vilket gör att den ofta odlas som prydnadsväxt hos oss, men den har även goda frukter. Det är viktigt att ha både en han- och en honplanta för att det ska kunna bli någon frukt. Plantan ska helst planteras på en innergård där vinden dämpas. Kameleontbusken bör spaljeras eller på annat sätt få stöd. Den växer långsamt under de första åren, men blir med tiden 7 meter lång. Jorden bör vara fuktighetshållande men väldränerad. Plantan kan odlas i både sol och halvskugga.

Vinranka (Vitis vinifera) är en flerårig lian som kan bli 35 meter lång. Den har klängen som lätt snurrar fast sig i snören som sätts upp åt den. Soliga söderlägen på en skyddad innergård är att föredra. Beskär plantan efter behov. Vill du ha lummig grönska med få druvor så klipper du mindre. Vill du ha mer druvor tar du bort alla rankor som inte har påbörjat en klase under försommaren. Bladen kan användas till att göra vindolmar.

Har du fler tips på vad vi kan odla på höjden i staden och avnjuta på tallriken?

Leave a comment »

Svenska försök med kolinlagring

Mina inlägg om biochar (som du hittar här och här) har fått bland annat David Andersson,  på företaget Ecoera, att kontakta mig angående ett försök som de utförde, med bland annat Chalmers, under 2009. Kanske är det här det största försök som hittills gjorts i Sverige och kunskapen om det kan förmodligen inspirera fler att göra mer omfattande mätningar och fleråriga analyser. Hör av dig om du känner till fler försök där förhållandena kan liknas vid de svenska.

Försökets upplägg
En resenär som räknat ut att hans flyg till och från Cubas Havanna släppte ut 2,65 ton koldioxid finansierade det här försöket med att plöja ner 1,1 ton finfördelad kol i åkermark på en försöksplats. För att minska kolpartiklarnas flyktighet blandades de med kalksten och applicerades på våren i en växande höstgröda med en fastgödselspridare. I det här försöket användes avrens som blir över vid processering av spannmåls som genomgick pyrolys. Biprodukterna, syngas och värme, användes av företaget som utförde processen. Ingen livscykelanalys för processen utfördes, men skulle kunna vara intressant att presentera i framtida undersökningar för att se energiåtgång och koldioxidekvivalenter för processens olika steg. Man valde att mäta det odlade spannmålets strålängd som indikation på snabb effekt. De första mätningarna visade på 9,6% tillväxt i strålängd jämfört med kontrollytan som inte fått kol tillsatt. Efter skörden plöjdes kolet ner under hösten.

Biochar processen

Framtida utmaningar och möjligheter
Man vill experimentera vidare med rötrester från biogas, men det ligger längre fram i tiden. David och jag resonerade även om möjligheten att odla upp åkerkanten med Salix som skördas med några års mellanrum för att genomgå pyrolys. Salix kan skördas på det sättet under mer än 15 år och kräver väldigt lite skötsel. Dessutom skapar odlingen perenna habitat för övervintrande nyttodjur och rötterna tar upp näringsämnen som rör sig genom markprofilen. En mycket viktig aspekt av biochartekniken är just att det som förkolnas bör vara en restprodukt för att göra användningen hållbar ur ekologiskt perspektiv.

Mobil pyrolysanläggning
Forskaren Lars Hylander vid Uppsala Universitet har fått finansiering för att börja utveckla en mobil pyrolysanläggning. Målsättningen är att när den börjat serietillverkas blir det möjligt för professionella odlare såväl som hobbyodlare att kola sly eller andra biologiska restprodukter som annars bränns upp utan att tas till vara på. Använd länken för att kontakta honom om du vill veta mer.

Leave a comment »

Stadsnaturen som ett pedagogiskt verktyg

Hur ska vi få stadens barn att växa upp med en förståelse för att biodiversitet och fungerande ekosystem är basen för allt liv? Hur kan vi väcka en lust att lära sig mer om respekt för naturen och alla varelsers givna rätt att leva i den?

Den svenska dokumentären Citynaturen är just en sådan satsning (tyvärr bortplockad från SVTplay). Ofta tänker vi på naturen som oförändrade landskap och vilda djur. Staden å andra sidan är en konstruerad miljö, artificiell och tillrättalagd av människan. Men stämmer det? Kanske är staden lika levande som en skog eller äng men med djur som har anpassat sig till de urbana förhållandena.

Ler- och halmtegelstenar som barnen har tillverkat ligger staplade i stallfönstret. Stallväggarna som är synliga i bilden har byggts av lera och halm som barnen blandat och kompakterat i omgångar.

St Hansgården mitt i Lund har sedan 40 år tillbaka funnits en plats där barnen står i centrum. För att optimera platsens nytta gjorde man en permakulturdesign med en behovs- och resursanalys. Man kom fram till att runt gården bor barn av alla möjliga kulturer och nationaliteter. Vad förenar alla barn? De behöver få känna sig behövda och hitta en plats där de känner sig hemma, speciellt om det är stökigt hemma. De besökande barnen är en av platsens resurser vilket gör att de tillsammans med  snickare och pedagoger har byggt upp något som närmast kan liknas vid en liten bondgård. Beteshagar, hus och växter har placerats för att optimera solinstrålningen, öka biodiversiteten och ge möjlighet att lära sig om kulturhistoria. 1000-tals barn från olika skolklasser besöker platsen för att undervisas varje förmiddag och 100-tals kommer för att hjälpa till med att ta hand om djuren efter skolan.

Här i Malmö där jag befinner mig arbetar engagerade människor med projektet ”lärande liv” där man håller på att skapa ett naturcentra i staden. I ett existerande orangerie har man installerat en bikupa så att barnen kan lära om pollinatörer och får ta del av spänningen med att se dem tillverka honung. Det kommer satsas på att odla ätliga växter från många olika kulturer för att ge samhörighet och glädje kring det växande livet. Man tar även till vara på vindenergi genom en vindboll på taket. Flera nya tjänster för motiverade naturpedagoger skapas och projektet kan bli hur bra som helst.

Trästubbens vilda natur mitt i Köpenhamn

Den kommunala Saxoparken på Vesterbro i Köpenhamn har delvis omformats till vild naturträdgård. På så vis har man skapat möjligheter för olika naturupplevelser på ett litet område. Man har använt sig av permakulturens designprinciper vid utformningen för att uppnå en platsspecifik design. Här kan de yngsta få förståelse för miljö och vår relation till naturen. På platsen finns en byggnad som man kallar trädstubben och det är också namnet på deras hemsida. www.traestubben.com

I Köpenhamn finns 8 skolträdgårdar där alla barn har möjlighet att odla blommor och grönsaker på fritiden eller med klassen på skoltid. Till sin hjälp har de erfarna trädgårdsmästare som hjälper till vid sådd och ser skillnad på det som såtts och det som kallas ogräs. Det finns både lekplatser och viloplatser. Allteftersom säsongens primörer mognar skördas rabarber, äpplen och purjolök som barnen tar med hem. Målet är att bevara och sprida kunskapen genom förmedling och vidareutveckling.

Visst är det härligt när att hitta inspirerande oaser på de mest oväntade platser? Den som söker finner!

Leave a comment »